Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Riksdagens viktigaste fråga. Af Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvaremot slösaren får ett oafkortadt understöd, liksom äfven
många arbetsföra personer bli frestade att uppge sitt arbete».
I den danska Nationaløkonomisk Tidsskrift — som är att tillgå
bl. a. i Kungl. Biblioteket och i riksdagens bibliotek — finner
man i årgången för 1904[1] en intressant artikel af direktören
för Frederiksberg Forsørgelses- og Hospitalsvaesen, Niels
Westergaard om ålderdomsförsörjningen i Danmark, som då
varit i kraft i 12 år.
Här framhålles bl. a. just det demoraliserande inflytande
lagen haft på understödstagarna. Förmågan att förtjäna
något själf fördärfvas hos understödstagaren,
själfhjälpssträfvandena förstöras. »Ingen af de klasser som kunna vänta
ålderdomsunderstöd har intresse i att genom tecknande af
lifränta, kapitalsparande och dylikt försäkra sig medel för sin
ålderdom. Det betydliga kapitalsparande som förut ägde
rum faller så småningom bort. Sorglösheten stiger, och de
få som ha några sträfvanden i denna riktning förtära det
hopsparade, innan de kunna uppnå ålderdomsunderstöd, så
att de tidigare än förr sluta med sin själfförsörjning.» Lagen
har haft en upplösande inverkan på de
tillgifvenhetsförhållanden som förut förmådde barn, andra släktingar, vänner o. s. v.
att underhålla medellösa gamla. »Åter och åter upptäcker
man, att sökandena gömma inkomster antingen af arbete eller
af understöd från vederbörande, med det medvetna målet att
skaffa sig ett högre understöd.» Författaren kommer sålunda
till det resultatet, att den danska ålderdomsförsörjningslagen i
hög grad motverkar ansvarskänslan, själfhjälpssträfvandena
och äfven sparsamheten. En annan lättillgänglig källa är det
ofvan nämnda norska betänkandet, som — också här i motsats
till det svenska — ansett det lämpligt att verkligen söka ta
reda på verkningarna af lagen i fråga och kommit till liknande
resultat som den nyss citerade författaren. Ytterligare
efterforskningar, t. ex. i förhandlingarna om denna sak i danska
riksdagen, hade nog likaledes kunnat göra veterligt för Sveriges
civilminister, hur lagen i grannlandet verkat. Där uttalades
bl. a. att den icke skänkt hjälp till själfhjälp utan hjälp mot
själfhjälp. Också i ett i Stockholm hållet föredrag har en
dansk fattigvårdsman framlagt liknande erfarenheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
