Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Riksdagens viktigaste fråga. Af Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 RIKSDAGENS VIKTIGASTE FRÅGA
När civilministern inför Konungen i statsrådet meddelade,
att honom veterligen icke uttalats några klagomål öfver att
1891 års danska lag skulle vara särskildt skickad att
motverka sparsamhet och arbetsamhet, är det tydligt, att detta
icke beror på, att sådana klagomål ej förekommit, utan därpå
att inga som helst — icke ens de enklaste — efterforskningar
gjorts rörande denna fråga.
Också på ett annat sätt motverkar förslaget det ändamål
för hvilket det är afsedt. Vi ha ofvan sett, att män och
kvinnor med de lägsta inkomsterna endast i ringa grad bidraga
med egna premier till sina pensioner, under det att staten
ger de bättre betalda ett jämförelsevis mindre tillskott. Detta
betyder för det första en orättvisa och icke en välgärning
mot de fattiga, ty de få mottaga sin pension till största delen
som en nådegåfva, i stället för att deras lön och deras
inkomst öfver hufvud normalt borde räcka till för att trygga
deras ålderdom och eventuella invaliditet. Staten premierar
på detta sätt dåliga arbetslöner och uppmuntrar till
parasitism — d. v. s. till att de olika näringarna icke i löner
ersätta, hvad de ta ut ur arbetarna utan skjuta detta öfver på
samhället. Den motverkar därigenom direkt höjandet af
inkomsterna för de lägsta inkomstkategorierna. De följder af
industrialismen, som man vill afhjälpa genom
socialförsäkringen, komma alltså i stället att skärpas, såsom erfarenheten
från det »parasitiskt» verkande, ofvan omtalade
allowance-systemet enligt en mängd officiella och andra vittnesbörd
tillräckligt visat.
Att det uppväxande släktet blir i tillfälle att få bättre vård
måste betraktas som ett godt stöd i arbetet på att göra
landets kommande arbetskraft mera produktiv och mera duglig
för sitt värf, och ur denna synpunkt är upptagandet af
barnpensioneringen i den kungl, propositionen att hälsa med stor
tillfredsställelse. Men på grund af det sätt, på hvilket den
goda tanken genomförts, skulle förslaget också härutinnan
förvärra missförhållandena i stället för att minska dem. Det
naturliga och önskvärda är väl gifvetvis att barnens uppfostran
till produktiva medborgare skall ske inom äktenskapet, men
enligt förslaget skall staten hjälpa barn till invalida föräldrar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
