Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Riksdagens viktigaste fråga. Af Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSDAGENS VIKTIGAST?: FRÅGA 167
som icke äro vigda, och underlåta att hjälpa barn till vigda
föräldrar, som förlorat sin arbetsförmåga. Den skulle
sålunda direkt premiera lösa förbindelser! Också kan det icke
anses främjande för det ofvan angifna syftet, att modern eller
fadern, oafsedt om de verkligen vårda barnet eller ej, erhålla
det ifrågasatta understödet. Hela denna fråga bör tydligen
helst lösas i en särskild barnavårdslag utan samband med
den föreliggande försäkringen.
Den ofvan gjorda granskningen har ju endast kunnat
beröra de rent principiella grunderna. Äfven gentemot
detaljer kunna göras och ha också gjorts en mängd
anmärkningar. Hvad den finansiella sidan af saken
slutligen angår, skulle den ensam kräfva sin särskilda artikel.
Men redan en flyktig öfverblick visar, hur outredd och
äfventyrlig hela denna fråga är ur finansiell synpunkt.
I denna tidskrift och äfven på andra håll har framhållits
det oriktiga i, att frågan om invaliditets- och
ålderdomsförsörjning upptagits utan samband med statens öfriga
verksamhet för beredande af försörjning af helt eller delvis
medellösa. Det är ett enda enhetligt problem detta, som måste
lösas efter enhetliga principer, och hade man gått till verket
med den uppfattningen, hade säkert förslaget kommit att se
ut på ett annat sätt. Men också från finansiell synpunkt är
det valda tillvägagångssätt betänkligt. Det är gifvet, att om
man går att ordna en enda del af denna verksamhet utan
att taga hänsyn till den fattigvård som alltid måste finnas
eller till omsorgen om sjuka och arbetslösa m. fl., blir det
omöjligt att väga de olika behofven mot hvarandra och från
början få de nödiga inkomstkällorna rationellt fördelade dem
emellan. Följden blir att antingen en del behof, hvilka kunna
vara lika viktiga som de nu föreliggande, icke komma att
tillräckligt tillgodoses, eller också att det allmännas finanser
bli otillbörligt belastade. Det är med ett ord redan i och
för sig ett finansiellt äfventyr som man kastar sig in i, om
icke en sådan enhetlig plan föreligger från början.
Men också i andra afseenden är det tydligt att, om den kungl,
propositionen oförändrad antages, detta måste betyda högst
afsevärda och fullkomligt outredda utgifter särskildt för
kommunerna. Hela den finansiella grundvalen för förslaget hvi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
