Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Folkstämningar i våra dagars Frankrike. Af O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSTÄMNINGAR I VÅRA DAGARS FRANKRIKE 188
den allmänna politiska nivån i landet. De deputerade ha
visserligen i de allra flesta fall varit obetydliga personligheter,
utan större kapacitet och med tämligen tvifvelaktiga moraliska
principer, men det vore kortsynt att i detta förhållande se en
olägenhet för Frankrike. I ett demokratiskt land bör en
deputerad vara en medelmåtta; hans uppgift är icke att framträda
såsom individualitet utan att återgifva sina valmäns åsikter så
troget som möjligt, och då valmännen i allmänhet tillhöra
intelligensens genomsnittsnivå, bör deras representant äfven göra
detsamma. Att han främst af allt har sin hemtrakts intressen i
tankarna, eller för att använda det expressiva franska uttrycket »fait
la politique de clocher», är både nyttigt och riktigt. I dylika
frågor är han mest hemmastadd och kan därför ha god utsikt att
göra sig gällande. Han bör ständigt känna sig drifven af »en
hälsosam rädsla för att ej blifva återvald» — uttrycket är Keys eget
— och ju mera han kan sätta sin egen personlighet utom
räkningen, desto bättre. Hvad beträffar de ekonomiska
parlaments-skandaler som då och då upprört den allmänna meningen i
Frankrike, så har man gjort alldeles för mycket väsen af dem.
Om hvad har det hela egentligen rört sig? En del deputerade
ha användt sin ställning för att förbättra sin ekonomiska
position, det är allt! Hvarför är detta så klandervärdt? En
politiker som saknar egennytta och som ej förstår att begagna sin
ställning till sin egen fördel visar därigenom sin absoluta
inkompetens i allt hvad som till det politiska lifvet hörer och
kan aldrig tänkas placerad på en ledande plats. »Un homme
parfaitement désintéressé ne saura jamais étre un boncitoyen.»
Hederlighet kan vara aktningsvärd i privatlifvet men har ingenting
i politiken att skaffa; det är icke dygden som regerar världen.
Vi se sålunda att Rey har tröstegrunder för både Panama
och åtskilliga andra för främlingen föga sympatiska företeelser
i den moderna franska politiken. Hans resonemang i fråga om
de deputerades intellektuella kapacitet erinrar frappant om
Hammarspiks djupsinniga iakttagelse om sina egna skrifter:
Dumt är hvart särskildt stycke väl,
men samlingen tör lyckas.
Af en samling ohederliga, egennyttiga, trångsynta och
medelmåttiga deputerade förstår han att i en handvändning skapa en
viljekraftig och fosterländsk representation, som utan yttre åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
