Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Vår pansarflottas stridsvärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommit till insikt om att stridsfartygens tjänsteduglighet är begränsad
till viss tid, beroende på den hastiga utvecklingen inom det
sjötekniska området och nödvändigheten att besitta vapen, som något så när
svara mot tidens fordringar. Så räknas exempelvis pansarfartygens
lifslängd i första stridslinjen till 20 allra högst 25 år. Denna
åldersgräns hafva våra äldsta pansarbåtar redan passerat, och sjövapnets
män hafva under de senaste åren med kraft framhållit
nödvändigheten af att bereda ersättning för dessa föråldrade fartyg, hvilka
hinna blifva ytterligare åtskilliga år äldre innan nya pansarbåtar kunna
anskaffas. F-båtens historia vittnar om, hur dessa kraf behandlats
af vår nuvarande regering — dess förtjänst är det sannerligen icke.
att vår flotta dock om ett par år kan påräkna en värdefull
förstärkning.
Då under debatten i första kammaren förra året ganska grava
anmärkningar framställdes mot pansarbåten Sveas stridsegenskaper,
sökte sjöministern bagatellisera dem. Nu har chefen å Svea afgifvit
en officiell rapport af hvilken framgår att under öfningar med
vintereskadern pansarbåten på grund af otillräcklig sjöduglighet för att
under mindre gynnsamma väderleksförhållanden klara sig måste söka
skydd under land. Högste befälhafvaren fogade till denna skrift ett
eget yttrande hvari han framhåller att samtliga våra äldsta 1:a klass
pansarbåtar, d. v. s. Svea, Göta och Thule, på grund af sina små
dimensioner m. m. redan vid ganska måttlig sjögång äro urståndsatta
att på ett effektivt sätt utnyttja sitt artilleri — ett förhållande som
redan förut ofta framträdt men ytterligare bestyrkts under
vinteröfningarna. Dessa pansarbåtars fart, särskildt i motsjö, understiger
ansenligt den som kan utvecklas af våra senaste pansarbåtar, och
det är tydligt att Svea, Göta och Thule måste vid operationer
utomskärs anses vintertid snarare utgöra en källa till svaghet än en styrka
för kustflottan.
Nu är det ju allmänt kändt, hurusom våra grannar med stor
energi arbeta på att stärka sina sjöstridskrafter, och redan härigenom
försvagas hastigt vår flottas stridsvärde relativt till deras. Man kan
få ett begrepp om hvad som försiggår där af följande. För ryska
Östersjöflottan beställdes under 1912 fyra pansarkryssare, sex
kryssare à 8,000 tons deplacement (d. v. s. omkring 1,000 ton större än
»Sverige»), två lätta kryssare, trettiosex jagare och tolf
undervattensbåtar, hvarjämte arbeten pågå med fyra stora slagskepp. Norge har
för närvarande under byggnad två pansarbåtar, en jagare, fyra
undervattensbåtar och ett minfartyg, tillsammans för öfver 20 millioner
kronor. Tyska flottans nybyggnadsanslag för år 1913 uppgår till 215
millioner kronor, och i den danska budgeten för innevarande
räkenskapsår äro 3,6 millioner kronor upptagna till nya fartygsbyggnader.
För Sverige har sjöministern icke kunnat finna utväg att äska mer
än 2½ millioner kronor för nybyggnad af krigsfartygsmateriel under
år 1914. Men icke mera ån hälften af denna summa får då
användas, återstoden skall reserveras. Att detta förslag med hänsyn till
sjöförsvarets behof är ytterst underhaltigt, behöfver ej påpekas; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
