Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Den tyska fotogenhandelns socialisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rummet vill uppnå. Om det säges härtill, att de hittillsvarande priserna
varit Standard Oils »kamppriser» och att utan socialiseringen
priserna efter dess definitiva seger öfver alla konkurrenter skulle nå
ännu högre, så är det rätta svaret, att man ju då skulle kunna lugna
sig, tills denna fruktade eventualitet inträffat, och därefter — med
långt mindre kostnader för ersättning åt existerande
grosshandelsföretag samt under allmänt jubel från konsumenterna — bereda dessa
senare en påtaglig prissänkning. Den omedelbara verkan af att man
blifvit »oberoende af utländska monopol» skall nu antagligen visa sig
bestå i — höjda priser.
Och dock är detta ej den allvarligaste invändningen mot förslaget;
den kan möjligen — säkert är det ingalunda, som strax skall
belysas närmare — utan alltför stor svårighet afhjälpas inom förslagets
ram. Nej, den stora betänkligheten är det frågetecken man vill sätta
vid tankegången, att en socialisering af handeln verkligen skulle vara
i stånd att göra ett land »oberoende» af ett monopol, som ligger på
produktionens område. Hvad är det med andra ord som hindrar
Standard Oil att låta »Die Reichsvertriebsgesellschaft» betala samma
monopolpriser som de nuvarande handelsfirmorna hittills fått
betala? Att ej blotta tillvaron af ett handelsmonopol i och för sig
förmår mycket i ett sådant fall, framgår för svenska läsare kanske
bäst af ett exempel, som hos oss åberopats för ett analogt
förfarande, nämligen Göteborgssystembolagens förhållande till »sprittrusten».
Att ej dessa — frånsedt hvad som kan ha uppnåtts genom att spela
ut oberoende spritfabriker emot »trusten» — förmått nämnvärdt
påverka dess prissättning, torde vara allmänt erkändt.
Detta erkännes också ganska allmänt i Tyskland. Hvad man tror
sig kunna uppnå är därför att göra — för att stanna i jämförelsen
— ungefär hvad Göteborgssystemet i Stockholm gjort vis-à-vis
»sprittrusten», nämligen att spela ut de af Standard Oil oberoende
producenterna och därmed antingen bli i stånd att alldeles undvara
dess fotogen eller också åtminstone få så mycket från andra håll,
att det stora bolaget blefve tvunget att bjuda rimligare villkor.
Närmast är man då böjd att fråga — om verkligen tillräckliga oberoende
fotogentillgångar finnas — hvarför ej dessa redan nu kunna spelas
ut emot Standard Oil på den tyska marknaden. Därpå kan dock
med rätta svaras af förslagets anhängare, att så länge marknaden är
fri, kommer trust-vidundret att inom loppet af några få månader
slå ned alla sådana försök, såsom också erfarenheten undantagslöst
visat Emellertid synes man alltför mycket ha förbisett, att Standard
Oils förmåga att tvinga sina konkurrenter till underkastelse ingalunda
är afskaffad därför, att en viss marknad undandragits dess direkta
inflytande. Den behöfver blott gå ett steg längre tillbaka och köpa
upp eller på annat sätt göra sig till herre öfver en del af de
raffinaderier som nu äro — eller hetas vara — oberoende. Med andra ord: någon
slags säkerhet för befrielse från beroende af en internationell
monopolproducent vinnes ej, så länge man ej gjort sig försäkrad om en
produktion som äro oberoende af dess inflytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
