Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Folkskollärarna och universiteten. Af Sven Rosén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än förut, såsom t. ex. i Danmark, dels förvärfvande af en högre
formell kompetens hvarigenom de föras in på andra banor,
förnämligast såsom lärare vid högre skolor. Detta har skett i
Tyskland, Schweiz och Amerika. I Sachsen ger t. ex. den nya
pedagogiska examen kompetens till lärarebefattningar vid
folkskolans öfverbyggnader och vid seminarier.
I vårt land har man tämligen ensidigt diskuterat problemet
från denna senare synpunkt och gjort det beroende af frågan
om lärarekompetensen till den kommunala mellanskolan,
hvarigenom ett tvångsläge uppstått och en a priori fixerad
utgångspunkt fastställts. Behofvet af lärare för de kommunala
mellanskolorna är nämligen det enda skäl, som anförts för bifall
till centralstyrelsens petition, där det heter, att
»folkskollärarekårens fortbildning i vetenskapligt afseende numera
nödvändiggöres hos oss med hänsyn till den kommunala mellanskolan».
Om härmed menas, att folkskolan behöfver bättre lärare och
bättre undervisning som förskola till den kommunala
mellanskolan, så är ju detta alldeles riktigt. Men meningen är en
helt annan: det är nödvändigt, att folkskollärarna blifva lärare
i dessa nya skolor, eller med andra ord: emedan de
kommunala mellanskolorna äro öfverbyggnader på folkskolan, bör
undervisningen där meddelas af »fortbildade» folkskollärare.
Enligt denna folkskollärarlogik följer alltså: emedan universiteten
äro öfverbyggnader på gymnasierna, bör undervisningen där
(vid universiteten) meddelas af »fortbildade» lektorer.
Enligt kungl. kungörelsen den 29 okt. 1909 afser den
kommunala mellanskolan »att bibringa den allmänna
medborgerliga bildning, som genom realskolan vitsordas». I riksdagens
skrifvelse af den 21 maj 1909 betonas å ena sidan, »att såväl
kompetensfordringar som aflöningsförmåner afvägdes med
hänsyn därtill, att mellanskolans undervisning måste hållas uppe
på samma plan som realskolans och blifva fullt likvärdig med
examen vid realskolan», men å andra sidan att
kompetensfordringarna »icke finge ställas så, att dugliga lärare och
lärarinnor, som äro behöriga för ordinarie anställning vid högre
folkskolor, utestängdes från möjligheten att, sedan deras reella
kompetens pröfvats af läroverksöfverstyrelsen, vinna anställning
vid kommunala mellanskolor». Dessa två motstridiga
fordringar äro emellertid principiellt omöjliga att förena, men detta
har försökts i kungl. kungörelsen af den 8 dec. 1911.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
