Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Dechargefrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landshöfdingeämbeten anmälningar inkommit angående ej mindre än 29 dylika agenter,
i flertalet fall tillstyrkande deras utvisning, som ock af underordnade
myndigheter merendels kraftigt begärts. I stället för att, såsom i
utvisningsmål eljes plägar ske, genast taga i tu med målen lät
civilministern dem hvila i 6 à 8 månader, undersökte dem ej
noggrannare, än att en och samma person behandlas såsom två i själfva
statsrådsprotokollet, och lät till sist 27 af de 29 stanna kvar. I andra
länder har långt större energi visats i motsvarande fall; hvadan denna
efterlåtenhet hos oss?
En ganska anmärkningsvärd vårdslöshet åter i fråga om grundlaga
former beröres i en reservation i fråga om sammansättningen af ett
statsråd, där Konungen anmälde utrikes resa. Som bekant stadgar
grundlagen för dylika ärenden »statsrådet in pleno»; nu nöjde man
sig dock med minimikonselj af fyra närvarande. Man har kommit
dithän genom att räkna beviljad ledighet såsom laga förfall. En
fortsatt utveckling i samma riktning kommer dock gifvetvis att rubba
vår författnings principiella kraf på att i viktigare mål samtliga
statsråd skola närvara och hvar för sig afgifva sina rådslag. Vägar
öppnas för de dissentierande att undandraga sig närvaron och därmed
sin andel i ansvaret och kontrollen.
Ännu betänkligare ter sig dock ur författningens och den
grundlagsenliga kontrollens synpunkt fallet Crafoord. Här har som
bekant civilministern utan Kungl. Maj:ts bemyndigande utdelat
ett statsutgifter föranledande uppdrag åt enskild person, och har
vidare låtit detta uppdrag bestå i att Kungl. Maj:t ovetande
åvägabringa någon slags privat kontrollundersökning af det arbete en
offentlig myndighet (Järnvägsstyrelsen) hade Kungl. Maj:ts order att utföra.
Till sist har, trots grundlag och tryckfrihetsförordning, kontrollen öfver
det hela omöjliggjorts genom att samtliga akter i målet vare sig icke
diarieförts eller på annat sätt blifvit oåtkomliga till och med för
konstitutionsutskottet. Man behöfver ej hafva mycken insikt i vår
författnings grundprinciper för att inse hvilket system af
godtycklighet, hemlighetsmakeri och partibelöningar på dylika vägar kan
utveckla sig. Systemets hemort ligger vida östligare än i Sverige.
En betydande anpart af reservanternas anmärkningar hafva såsom
synes drabbat civilministern. Mot hans kollega i
sjöförsvarsdepartementet riktar sig dock såsom i fjol en af de allvarligaste. I fjol
gällde det som bekant det ur såväl försvarspolitisk som konstitutionell
synpunkt oförsvarliga pansarbåtsuppskofvet. När så i år
statsverkspropositionen gaf vid handen att, trots den enstämmiga förklaringen
från marinens högste sakkunnige målsmän att hvarje ytterligare
uppskof med åtgärder för pansarflottans upprättande innebar stora risker
för riksförsvaret, sjöministern dock begränsade sitt anslagsäskande
för ändamålet till vida mindre summor, än som under en lång följd
af år utgått, gaf detta som bekant i remissdebatten anledning till
starka uttryck af oro. Bland sina svarsargument inlade då
sjöministern äfven åtskilligt tal om bemanningen, erinrade om det
betydande antalet vakanser och sporde, om möjlighet funnes att förse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
