Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Industriella fredssträfvanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att söka i inskränkningen af strejk- och lockoutfriheten.
Hufvudförtjänsten hos lagen ligger däri, att den för parterna och allmänheten
öppnar tillfälle att erhålla fullständig kännedom om tvistens verkliga
orsaker och att den befordrar framläggande af förlikningsförslag,
grundade på den sålunda inhämtade kännedomen.
Visserligen äro skiljaktigheterna inom berörda områden af
näringslifvet mellan Storbritannien och det transatlantiska kolonilandet
mycket stora. Men Askwith håller dock före, att en lagstiftning utefter
samma linjer skulle äfven där vara lämplig och genomförbar. Han
anser dock inskränkningen af strejk- och lockoutfriheten kunna
utelämnas. En sådan lag behöfde ej gälla alla tvistefall, men ej heller vara
inskränkt till allmännödiga företag. Den borde vara giltig i alla sådana
fall, då den stora allmänhetens intressen kunna väntas bli berörda.
Med den kanadensiska lagstiftningen som förebild framlade den
norska högerministären Bratlie under fjoråret ett lagförslag om
obligatorisk medling i arbetstvister. Stortingsvalen förra hösten medförde
som bekant systemskifte, och den gamla vänstern fick ensam majoritet
i tinget. Kabinettet Bratlie efterträddes af en regering, som med
Gunnar Knudsen i spetsen innesluter ett starkt socialradikalt element.
Den nya regeringen tog tillbaka sin företrädares proposition i här
omhandlade ärende och framlade en ny sådan, hvilken omfattade ej blott
obligatorisk medling, utan också, under vissa förutsättningar, obligatorisk
skiljedom. För att en arbetstvist skall kunna tvångsledes hänskjutas
till skiljedom, fordras, att regeringen därom fattar särskildt beslut samt —
betecknande nog för den politisk-konstitutionella maktförskjutningen i
Norge! — att stortingets samtycke inhämtas. Endast sådana tvister,
som på grund af sin art och sina verkningars beräknade omfång anses
sätta viktiga samhällsintressen på spel, skola vara underkastade tvungen
skiljedom. En tredje förutsättning för det obligatoriska
skiljedomsförfarandets tillgripande är, att tvisten skall ha varit föremål för ett
obligatoriskt medlingsförfarande, men utan åsyftadt resultat. Det
föreslagna institutets betydelse förringas på samma gång genom
bestämmelserna rörande afkunnad skiljedoms rättsverkningar.
Trots sin begränsade karaktär har denna plan till obligatorisk
skiljedom väckt ett starkt missnöje inom såväl arbetsgifvar- som
arbetarkretsar. Den norska arbetsgivarföreningen och arbetarnas
landsorganisation ha i detta ärende skridit till gemensam handling
och tillsatt en »fælleskommitté». Dennas första åtgärd var att hos
odelstinget hemställa om ett års uppskof med den framlagda
propositionens behandling. Samtidigt hemställde kommittén, att tillfälle
skulle beredas de båda organisationerna att närmare precisera sin
ståndpunkt. I öfverensstämmelse med dessa framställningar beslöt
också odelstinget att ej under innevarande års riksmöte upptaga denna
proposition till realbehandling. — Det härskande motståndets styrka
inom båda de berörda samhällsgrupperna väntas skola framtvinga
åtskilliga modifikationer, enkannerligen af skiljedomsbestämmelserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
