Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Carl Schirren. Några ord om en baltisk historiker. Af Nils Herlitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460 NILS HERLITZ
rätt». Endast genom att erkänna Livlands gamla friheter vann,
menar sålunda Schirren, Ryssland sitt inträde i den europeiska
statsfamiljen. Så kunde också, den slutsatsen antyder han själf,
Europas moraliska stöd påräknas till skydd för den baltiska
autonomien.
Det var djärfva ord. En vecka sedan skriften spridts i Dorpat,
Riga, Mitau och Reval var författaren afsatt från sitt
professorsämbete. Få dagar efteråt gick han, viss om det öde som hotade
honom, i en frivillig landsflykt, från hvilken han aldrig skulle
återvända. Till sin död (1910) vistades och verkade han i
främmande land. Till att börja med förde han, lifnärd på ett årligt
understöd från det livländska ridderskapet, ett kringflackande
lif i Tyskland och annorstädes, mest under arkivstudier.
Förslag att fästa honom vid universitetet i Breslau strandade på
den ryska regeringens önskan att ej se honom för nära sina
gränser. Slutligen fick han 1874 en professorsstol i Kiel. Där
kom han sedan att verka till sin död.
Fortfarande var han under detta sista långa skede af sitt lif,
landsflyktens, sysselsatt med utgifvandet af en stor
källpublika-tiori till Livlands historia under 1500-talet (med material ur
svenska riksarkivet), som han påbörjat redan 1861, och äfven
andra uppgifter ur livländsk historia lockade hans intresse. Det
har anmärkts, att hans ännu i landsflykten bevarade intresse
för sin hembygd satte sin prägel äfven på hans uppfattning i
andra ting; ingen kan heller undgå att se, hur hans tankar
bakom den glansfulla karaktäristiken af tvekampen mellan makt
och frihet (i hans tal öfver Machiavelli 18781) glida hän till
hembygdens förhållanden. — Men hans produktion blef på detta
område icke omfattande. Hans inneboende kritiska lynne, riktadt
så mot honom själf som mot andra, tog med åren ut sin rätt.
Alltmer koncentrerade han sitt vetenskapliga arbete på
recensioner, som han flitigt strödde omkring sig och i hvilka hans
omfattande kunskaper och eleganta skarpa stil utmärkt kommo
till sin rätt. Öfver de mest skilda fält af historien sträckte de
sig, ehuru de påtagligen alltmer koncentrerade sig kring den
period, som brukar kallas den absoluta furstemaktens, en tid
med hvars ideal Schirren nog i grunden kände sig vida mer i
släkt än med sin egen tids.
1 Senast tryckt i »Charaktere und Menschheitsprobleme».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
