- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1913 /
563

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - Ur Stockholms teaterkrönika 1903—1913. Af O. Wieselgren - Doc. Bööks litteraturforskningar. Af Sverker Ek - Fredrik Böök: Studier i svensk litteraturvetenskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LITTERATUR 563

dikt, afsedd att utgöra ett svar på den af Göteborgs Vetenskaps- och
Vitterhetssamhälle år 1784 framställda frågan Orn skådespel äro ett
samhälle gagnelige i anseende till språkets och sedernas förbättring,
eller tvärtom? uttalade en from önskan af följande innehåll:

Ack! att min önskan måtte då
bli hörd och alla Bollhus brinna
och deras sprättar afsked få
och deras täcka nymfer spinna!

Ett par decennier senare öfversattes en predikan af en engelsk
präst vid namn Gobbin, hvars titel, Det syndiga, skadliga och
för-därfliga i skådespel, tillräckligt tydligt låter ana författarens åsikter.
I tre hufvudpartier och tretton underafdelningar bevisas här teaterns
förkastlighet och detta med sådan grundlighet, att till och med den
eljest hos engelsmännen tämligen enhälligt fridlyste Shakspere får
finna sig i att utsättas för auktors kritiska attacker. Men gent emot
detta kan framhäfvas att den lärde abbé d Aubignac i midten af
1600-talet kallar teatern »une secrette instruction des choses les plus
utiles au peuple et les plus difficiles å luy persuader» och att den
icke mindre framstående jesuiten Charles Porée under nästa sekel till
och med i en särskild afhandling bevisade att teatern kan vara en
»dygdeskola». I sin uppsats Die Schaubuhne als eine moralische
Anstalt betrachtet har Schiller upptagit och genomfört en liknande
tankegång. Han karaktäriserar här teatern på följande sätt: »Die
Schaubuhne ist die Stiftung, wö sich Vergniigen mit Unterricht, Ruhe
mit Anstrengung, Kurzweil mit Bildung gattet, wö keine Kraft der
Seele zum Nachteil der andern gespannt, kein Venmugen auf Unkosten
des Ganzen genossen wird.» Vi se alltså att åsikterna om teatern i
alla tider växlat men att teatern trots detta allt fort lefvat och
utvecklats. Det må därför ej förtänkas oss, att vi önska behålla vår
teater oberörd af främmande inflytelser. Skulle det på allvar gälla
att i en period af konstnärlig förvirring leda dess utveckling in på
rätta banor, anse vi oss äga full rätt att framför hvarje slag af mer
eller mindre mystisk censur föredraga den offentliga kritiken, allra
helst när denna senare representeras af en så vidsynt, så ärlig och
så kunskapsrik personlighet som Garl Laurin.

O. Wieselgren.

DOG. RÖÖKS LITTERATURFORSKNINGAR

Hvad man först lägger märke till i docenten Books Svenska stadier
i litteraturvetenskap (Sthlm Norstedt 1913, 480 sid., 5.50), är stilens
enkelhet och klarhet. Alltid har Böök i sin analys varit saftigt
uttrycksfull, men aldrig har han nått detta resultat med så enkla, distinkta
medel som här. Den intellektuella klarhet, som hans språk nu
uppvisar, synes mig vara ett godt tecken också för själfva
undersökningarnas genomträngande kraft. Den genomförda stilkonsten bidrar också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0571.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free