Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om de naturliga förutsättningarna för en småbrukskolonisation i Norrland. Af A. G. Högbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mätare mycket otillförlitlig, såsom framgår af statistiken för
mjölkproduktion, hvilken visar att ladugårdsafkastningen pr
ytenhet odlad jord i det hela är lägre för Norrland än för
sydliga delarna af vårt land. I vissa begränsade områden kan
visserligen detta uppvägas af högre priser för
ladugårdsprodukterna, men det är tvifvelaktigt, om denna fördel i sin ordning
balanserar de genomgående dyrare arbetslöner, som kräfvas i
Norrland.
Ehuru det är svårt att till deras rätta värde evaluera alla
inverkande faktorer skulle jag vilja formulera min på det
föregående stödda uppfattning om de naturliga förutsättningarna för
jordbruk i Norrland ungefär på följande sätt. Under i öfrigt
lika förhållanden (samma utsträckning, samma arbete och
gödsling etc.) torde jordbrukets afkastning i Norrlands bättre
jordbrukstrakter förhålla sig till afkastningen inom mellersta
Sveriges bättre jordbruksbygder som 2 till 3, i gynnsammaste fall
möjligen som 3 till 4, och ungefär samma relationstal torde
kunna uppställas för de sämre jordbrukstrakterna i Norrland
och mellersta Sverige, hvarvid likvisst de nordligare delarna af
inre Norrland alldeles få lämnas ur räkningen. Man kan tycka,
att denna skillnad dock icke är så stor; men om man tar i
betraktande, huru nätt och jämt jordbruket, i stort sedt, bär sig
i de gynnsammare af dessa områden, kan det ifrågasättas om
bärighetsgränsen i stora delar af Norrland uppnås. Utan
tvifvel kan en klok, kunnig och driftig jordbrukare slå sig bättre
fram i dessa sämre trakter än en loj och dålig jordbrukare i
de bättre trakterna, och vore det så, att ej annat val funnes för
dessa bättre kvalificerade jordbrukare och att man blott hade att
räkna med sådana, så kunde väl en på Norrland riktad
jordbrukskolonisation ha vägande skäl för sig. Men då nu obegagnad
odlingsjord finnes i klimatologiskt bättre belägna delar af vårt
land — för att nu inte tala om Kanada, dit så många af vårt
lands söner söka sig — så synes det vara ringa utsikt att draga
eliten af de unga jordbrukarne upp till öfre Norrlands obygder,
hvilkas kronomarker enligt kolonisationsifrarnes tanke borde
ställas till disposition för detta ändamål. Och att sätta dit upp
arbetare, främmande för ortsförhållandena och deras
jordbruk skulle vara ett experiment, som i förväg torde vara
dömdt att misslyckas. Jag får säga att, om jag hade söner
som ville ägna sig åt jordbruk och hade att välja mellan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
