Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om de naturliga förutsättningarna för en småbrukskolonisation i Norrland. Af A. G. Högbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRUTSÄTTN. FÖR SMÅBRUKSKOLONISATION I NORRLAND 49
starta med en betydande skuldsättning som småbrukare i öfre
Norrlands obygder eller att blifva farmare på Kanadas
jordbruksmarker, jag hellre såge dem välja det senare alternativet.
I förra fallet är utsikten att komma till ekonomiskt oberoende
och höja sig öfver ett knappt existensminimum ytterst osäker;
i senare fallet finnas helt andra chanser alt arbeta sig upp till
en oberoende ställning och att äfven bereda sina efterkommande
en sådan.
Man skall mot den föregående framställningen rikta den
anmärkningen, att den är alltför »teoretisk» och att den för
ensidigt fäster sig vid geologiska och klimatologiska faktorer, och
påstå, att den »praktiska erfarenheten» icke ger anledning till
en så pessimistisk syn på möjligheterna för en
jordbrukskolonisation i Norrland. Jag bör därför betona, att mina
resonemang i första hand gälla de inre delarna af öfre Norrland, där
staten har jord i någon större utsträckning att upplåta och dit
småbrukskolonisationens förespråkare i främsta rummet synas
rikta sina planer. För att emellertid utöfver hvad som redan
blifvit anfördt visa, att min uppfattning icke saknar skäl för sig
äfven beträffande mindre ogynnsamt belägna och beskaffade
delar af Norrland, skall jag ytterligare fästa uppmärksamheten på
några för frågan belysande fakta.
Det jämtländska silurområdet torde få räknas till Norrlands ur
jordbrukssynpunkt bästa trakter. Där finnas, t. o. m. inom de
tätast bebyggda och odlade socknarna kring Storsjön, god tillgång
på förmånlig odlingsjord, brukningsdelarnas odlade areal är
både absolut taget och i förhållande till hemmanens ägovidd
obetydlig, hvarför möjligheter till hemmansklyfningar och
jord-afsöndringar finnas i mycket hög grad. Icke desto mindre visar
odlingen under de sistfi decennierna — bortsedt från enstaka
vackra undantag, som dock icke räcka till att inverka på
jordbruksstatistikens medeltal — mycket obetydliga utvidgningar.
Brukningsdelarnas antal och odlade areal växer mycket sakta
och emigrationen når högre siffror än från de flesta andra län.
För perioden 1901—1910 är nettoemigrationen t. o. m. större
än från något annat län. Och den ekonomiska utvecklingen
är så svag, att G. Sundbärg i sin emigrationsutredning
(Betänkandet s. 492 och Bil. V. Bygdestatistik, s. 239) om länet fäller
det omdömet, att ingen svensk bygd i våra dagar företer en så
bedröflig bild i detta hänsende. Det bör också märkas, att man
4. Svensk Tidskrift 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
