Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Dagens frågor
- Rysslands arméorganisation och alliansen med Frankrike
- En rysk diplomat om Rysslands utrikespolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»förverkligande» klarlägga åtminstone en orosfaktor af dominerande
betydelse. Det är Frankrikes i och för sig både förklarliga och
aktningsbjudande sträfvan att till hvarje pris fasthålla sin traditionella
stormaktsställning, under det att dess stillastående befolkningstal alltmer ökar
svårigheten att skaffa tillräckliga militära maktmedel i täflingen med
lifskraftigare grannar. Den sköna Marianne tvingas då att mot skälig
hemgift söka sig kraftigare beskyddare. De ständigt nervösare franska
krafven på Rysslands militärprestationer föra alltså, i den mån de blifva
förverkligade, ytterligare brännbara ämnen till dem, som redan finnas
hopade på den ständigt sig förskjutande gränsen mellan germanska och
slaviska maktområden i östra Europa, och öka därmed den redan
befintliga spänning mellan Ryssland å ena sidan och
Österrike-Tyskland å den andra, som under det sista halfva årtiondet utgjort en
stående fara för Europas fred. I sitt nuvarande utvecklingsstadium
kan därför den tredje republiken svårligen göra anspråk på en plats
bland de fredsbefordrande krafterna i de europeiska staternas rund,
dess retoriskt begåfvade statsmän må sedan hur vältaligt som helst på
internationella kongresser kämpa för mänsklighetens framåtskridande
och folkens förbrödring.
En rysk diplomat om Rysslands utrikespolitik.
Det är en tämligen sällsynt företeelse, att en
i aktiv tjänst varande rysk diplomat ingående
och grundligt i bokform upptager till
behandling Rysslands utrikespolitik, dennas förutsättningar och allmänna
riktlinjer, och gör detta med fullständig oförbehållsamhet i fråga om
erkännandet af tidigare missgrepp. Detta har emellertid nuvarande
afdelningschefen för främre Orienten i ryska utrikesministeriet, furst
Grigorij Nikolajevitj Trubetzkoi, dristat göra i ett hösten 1910 nedskrifvet
arbete, hvars frimodiga ton också lär ha framkallat förbud mot dess
spridning i Ryssland. I höstas utkom emellertid boken, under titeln
Russland als Grossmacht (Deutsche Verlagsanstalt, Stuttgart; 4 mark),
i en af Josef Melnik ombesörjd tysk upplaga. Furst Grigorij Trubetzkoi
tillhör en gammal förnäm och högtbegåfvad släkt, bland hvars
medlemmar märkas hans båda bröder, furst Jevgenij, den frisinnade
professorn vid Moskvauniversitetets juridiska fakultet, och den för några
år sedan aflidne furst Sergej, äfven han professor i Moskva, känd
kanske mest för sitt modiga citat af den historiska sentensen: »Det
är icke ett upplopp, Sire, utan en revolution», hvilket han som medlem
af en politisk deputation 1905 vågade anföra inför tsaren. Den tredje
brodern, furst Grigorij, hade bakom sig en vacker diplomatisk bana,
då han utarbetade föreliggande historisk-politiska studie (under en
hvilopaus, innan han tillträdde den maktpåliggande post i
utrikesministeriet han ännu innehar). I förbigående kan för öfrigt påpekas,
att hans namn hör till dem, som ryktet någon gång nämnt bland
kandidaterna till själfva utrikesministerposten.
Sin oförbehållsamma öppenhet i fråga om gångna tiders felgrepp
utaf den ryska statskonsten röjer furst Trubetzkoi redan på första
sidan i sin bok. Han utbrister nämligen där: »Alla våra senaste krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:01 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0163.html
