Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - Det produktiva arbetets psykologi. Af Curt Rohtlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betonadt. Det var också bristen på disciplin, som för Taylor
framträdde såsom den största bristen hos »initiativ- och eggelsesystemet»,
när han på 1870-talet började sin verksamhet för förbättrade
arbetsmetoder. Ny är framför allt grundsatsernas tillämpning på fabriksarbete.
Den energi, hvarmed Taylor på olika arbetsområden iakttagit och
experimenterat med förutsättningarna för arbetets produktivitet, har i
hög grad krönts af framgång. Därtill har särskildt bidragit den
vidsynthet, hvarmed han fattat uppgiften och från början tagit hänsyn
till de personliga och psykologiska faktorerna. För misstron mot nya
påhitt och afvoghet mot all sträng kontroll och kommendering måste
man, efter hvad han städse betonat, visa den största hänsyn. Endast
i den mån man öfvertygar arbetarna om fördelarna af reformerna
genom att påvisa det större arbetsresultatet och höja aflöningarna,
endast i samma mån kan en systemförändring genomföras. Vid många
arbeten, t. ex. att skära eller svarfva metall, beror dock resultatet
hufvudsakligen af verktyg och material, skärdjupet, verktygets
skärvinkel m. fl. faktorer, åt hvilkas undersökning Taylor ägnat en tid af
26 år. Taylors långvariga arbeten med experiment taga emellertid
såvidt möjligt sikte på alla de omständigheter (mekaniska, ekonomiska,
psykologiska etc.), hvaraf arbetets effektivitet beror.
Häri ligger dock från vetenskaplig synpunkt en viss svaghet. Hans
»lagar» bygga i regel ej på ett strängt genomforskadt
orsakssammanhang och särskilja ej de olika orsaksmoment, hvilka medverka till
resultatet. Den förut berörda »lagen» om lämpligaste vikten för
järntackor lämnar sålunda det fysiologiska förloppet vid arbetet alldeles
utan afseende. Man nöjer sig med ett praktiskt resultat, som i
allmänhet tycks hålla streck; orsakerna till trötthet eller uthållighet
bekymrar man sig ej om. Vid de enklaste arter af arbete kan måhända
detta vara onödigt, men exempelvis en spårvagnsförares eller
telefonists arbete visar sig vid närmare betraktande så mångsidigt, att man
måste hålla i sär det rena muskelarbetet, syn-, hörsel-,
tankeverksamhet samt öfriga mer eller mindre subtila faktorer, om man vill komma
till något säkert resultat.
Kan ett sådant verkligen ernås annat än i fråga om grofarbete?
För att besvara den frågan är tydligen en metodisk undersökning af
de särskilda själs- och kroppsförmögenheterna för sig nödvändig. I
samma mån Taylors arbeten vunnit erkännande, har det också
framstått såsom en nödvändighet att skolade vetenskapsmän taga vid där
autodidakten slutat. Taylor själf har tydligen insett detta, särskildt
i fråga om användande af matematik i mekanikens och
redskapslärans tjänst.
De intressantaste uppslagen har psykologien lämnat. Det är ingen
tillfällighet, att den mest orienterande sammanfattningen af resultaten
härutinnan lämnats af en tysk-amerikan, Hugo Münsterberg, redan
förut känd som psykolog och filosof. Denne, som 1892 lämnade
sitt fädernesland för att mottaga en professorsplats vid Amerikas
vetenskapliga centrum, Harvard-universitetet, har i sin forskargärning
förenat tysk tankeskärpa med amerikansk lätthet för nya uppslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
