Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - Det produktiva arbetets psykologi. Af Curt Rohtlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och riktlinjer. I sitt sista arbete, Psychologie und
Wirtschaftsleben (Leipzig 1912), har Münsterberg på ett både skarpsinnigt och
fängslande sätt behandlat hufvudpunkterna i den nya vetenskapen
om människan såsom produktionsfaktor. Hans metod går ut på att
experimentellt undersöka de olika kropps- och själsförmögenheterna,
såsom uppmärksamhet, minne, sinne för tid och rum, fantasi,
suggestibilitet, lätthet att förvärfva vana vid ett visst handgrepp, förmåga
att snabbt och säkert utföra gifna rörelser, på hvilka all duglighet
för olika yrken beror. Exempelvis för fartygsbefäl, lokomotivförare
m. fl. är sinnesnärvaro och förmåga att snabbt fatta eller förändra
ett beslut i en oförmodadt inträffande situation tydligen af stor vikt.
Förelägger man dem uppgifter, likartade med dem som möta i deras
verkliga kall, exempelvis att snabbt bedöma afstånd och föremåls
inbördes läge, visar det sig utan svårighet, huru många misstag som
begås vid uppgiftens lösande. För dessa experiment har på
psykologisk grund ett flertal metoder utarbetats, för hvilka här ej kan
redogöras. Grundtanken är att de olika psykologiska förmögenheterna
skola undersökas så vidt möjligt isolerade.
Att en telefonists arbete fysiologiskt skiljer sig från och kräfver
andra förutsättningar än kontorsgöromål, handarbete m. m., inses
utan tvifvel ganska lätt. Experimentella undersökningar af
telefonisternas minne, uppmärksamhet, noggrannhet och snabbhet ha också
visat förvånande skiljaktigheter hos personer, hvilkas arbetsförmåga i
öfrigt varit likartad. Till tröst för dem, som i telefonen sett en
ständig källa till dåligt lynne, kan här meddelas, att enligt gjorda
rön minnesfelen för samma arbetskvantum varierat mellan 2 och 29,
uppmärksamhetsfelen mellan 2 och 135 och snabbheten mellan 9 och
21 sekunder. Ett annat exempel har hämtats från en fabrik, hvarest
man bedt om råd för arbetets organisering. Somliga arbeterskor
hade där att söka rätt på sedlar, innehållande uppgifter om det
arbete, som den öfriga personalen förrättat. De skickligaste bläddrade
igenom sedlarna så snabbt, att en oöfvad ej kunde läsa en enda
siffra, och begingo dock knappt ett fel på 10,000 sedlar. Nästa
operation var att på en addermaskin anslå motsvarande siffror, och det
visade sig därvid, att de som voro skickligast i att söka rätt på
sedlarna ofta voro alldeles obrukbara till addering. Intressant är för
öfrigt att iakttaga regelbundenheten i dessa skenbart tillfälliga misstag
och fel. Själfva slarfvet tyckes, huru paradoxalt det kan synas,
vara i hög grad regelbundet.
I andra yrken, exempelvis såsom förare af elektrisk spårvagn, hafva
psykologiska egenheter ännu större betydelse. När hvarje
distraktion och hvarje öfveriladt grepp kan kosta människolif, har det nog
sitt intresse att veta, att de fel, som olika spårvagnsförare kunna
begå, under brydsamma omständigheter kunna växla mellan 2 och
26 och att tiden för samma profkörning kan växla mellan 140 och
420 sekunder. Både för den arbetande och samhällslifvet i dess
helhet är det tydligen en fråga af största vikt, att de olämpliga
utsöndras och få användning, där deras läggning bättre passar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
