Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Den moderna vetenskapens genombrott i svensk historieskrifning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 253
det är några hufvudkonturer i dess utveckling han i sin ofvan
anförda studie velat ge.
Det är vid trenne för en verklig historieskrifning oundgängliga
förutsättningar, som författaren vill knyta historieskrifningens framsteg:
stil, kritik och historisk uppfattning. Och modern vill han kalla den
häfdateckning, som i dessa afseenden nått den mognad att vi, trots
de olikheter vetenskapens senare utveckling medfört, dock känna att
häfdatecknarne och deras alstring stå på fullt vetenskaplig grund och
på väsentligen samma höjd som vår egen tid.
För Stavenow — liksom väl för modern vetenskaplig uppfattning
i allmänhet — går hufvudcesuren mellan det moderna lifvet och
hvad som ligger där förut vid 1700-talets rationalistiska genombrott
eller kanske, än senare, först vid föreningen af denna nya åskådning
och det följande seklets idealistiska och romantiska motströmning.
I öfverensstämmelse därmed har den moderna historieskrifningen —
i utlandet som hos oss — från vissa synpunkter sin begynnelse med
1700-tals-rationalismen, från andra med romantikens fördjupade
historieuppfattning, för att nå sin mognad vid förra seklets midt, då båda
strömningarna sammanlöpte och båda gåfvo sina insatser i en
gemensam stor strömfåra ’af utvecklad nationell och universell
häfdateckning, som vi känna såsom vår egen tids i egentlig bemärkelse. I
denna sammanfattande karakteristik ger författaren grundritningen till
hela sin följande framställning.
Tidigast kommer det moderna genombrottet inom stilens och
kompositionens område hos oss med Dalin och hans efterföljare, framför
allt Schönberg. Med den kom äfven en på allmän rationalistisk
grundval byggd historisk kritik, som särskildt för vår äldsta historia fick
betydelse. En historisk kritik i högre mening, förebådad redan
genom Schefferus och Stiernhök, Benzelius och Wilde kom med
Lagerbring. Denne nådde i hufvudsak själfständigt fram till en formulering
af de beståndande kritiska grundprinciperna för den historiska
forskningen öfver hufvud: fastställandet af de historiska källornas karaktär
och värde i förhållande till hvarandra. Däri liksom i den anledning
han gaf till urkundsmaterialets genomforskande och utgifvande samt
i betonandet af att »sanning är historiens lif» har Lagerbring sin
storhet såsom häfdaforskare. Såsom hans epigoner stå ej blott i
adertonde seklet Porthan, Fant och Hallenberg utan i det följande i
allt väsentligt Strinnholm och Fryxell.
I afseende på den historiska uppfattningen beteckna emellertid
Lagerbring och hans skola intet principiellt framsteg framför Dalin.
Det är samma abstrakta och universella uppfattning, samma oförmåga
att förstå gångna tiders säregna betraktelsesätt, förutsättningar och
behof, att se utanför eller genom de historiska fakta till den inre
meningen med hvad som sker eller att sammanfoga fakta från
synpunkten af en utveckling eller ett mål. Med ett ord, det är samma
djupt ohistoriska åskådning, som präglar upplysningstiden öfver hufvud.
Här kom genombrottet med den romantiska strömningen, som satte
den organiska uppfattningen af stat och nation i högsätet i st f. den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
