- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1914 /
295

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kan en kristen med godt samvete deltaga i sitt lands försvar? Af August Johansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAN EN KRISTEN DELTAGA I SITT LANDS FÖRSVAR 295

som göres af kärlek till Gud och människor, den är god; den
som göres af annan bevekelsegrund, den är ond. Vi minnas,
hur Jesus talar t. ex. om gifvande af allmosor. Att gifva en
allmosa, det är alltid något godt, menade judarna. Nej, säger
Jesus, gifver du din allmosa för att blifva sedd af människorna,
då är det någonting ondt du gör. Eller ett exempel på den
andra sidan af saken. Att utföra något arbete på sabbaten, det
är alltid något ondt, menade judarna. Nej, säger Jesus, gör du
arbetet i kärlek, t. ex. för att hjälpa en lidande medmänniska,
då är det någonting godt du gör.

När nu Jesus ger sina lärjungar råd och befallningar för lifvets
olika lägen och uppgifter, då måste hans ord ses just i
sammanhang med denna stora grundsats, att en gärning får sitt
värde endast och allenast af kärleken såsom bevekelsegrund.

Det mest bekanta af de ställen, där Jesus ger sådana råd och
befallningar, är ju bergspredikan; där förekomma också de
or-deii om att inte göra molslånd. Ser man nu bergspredikan i
ljuset af det sammanhang, jag nyss talade om, så blir den
någonting annat än man nog vanligen menar. Vanligen eller
åtminstone mycket ofta uppfattar man bergspredikan som en samling
bud, direkta befallningar rörande vissa yttre gärningar,
jämförliga med t. ex. de tio buden. Men det är inte riktigt. Direkt
sedt är den en samling exempel på hur en kristens kärlek till
Gud och människor under vissa omständigheter kan böra yttra
sig; genom dessa exempel hänvisar den indirekt till olika sidor
af denna alltid bakom liggande drifkraft, kärleken till Gud och
människor.

Det heter: »När I bedjen, skolen I icke vara såsom
skrym-tärna, hvilka gärna stå i synagogorna och i gathörnen och
bedja för att blifva sedda af människorna. Sannerligen säger
jag eder: de hafva fått ut sin lön. Nej, när du vill bedja, gå
då in i din kammare och stäng igen din dörr, och bed till
din fader i det fördolda.» Innebure nu dessa ord ett bud, en
allmängiltig regel för det yttre handlandet, så skulle ju Jesus
därmed ha fastslagit, att den ensamma bönen i kammaren är
det enda slag af bön, som anstår en kristen. Men är det
rimligt, att Jesus skulle finna något orätt t. ex. i bönen under
arbetet ute på fältet eller hvar det kan vara eller i husfaderns
bön inför och med sin familj eller i församlingens
gemensamma bön? Nej, hvad Jesus vill säga är detta: om du inte på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free