Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Frihetsmannen vid makten. Af Ernst Nathorst-Böös - Framtidens kvinnofråga. Af Hugo Valentin - Edv. Lehmann: Fremtidens kvindesag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 LITTERATUR
citat och paralleller. Om än hr Stridsberg ej kunnat undgå att såra
den finkänslighet å egna vägnar, som utmärker höga vederbörande,
är likväl detta klander rätt underbart. Annars torde just hr
Stridsbergs stora styrka vara: citatet, som i ett ögonblick visar upp den
brist på inre konsekvens, på personlig fasthet, som sorgligt
kännetecknar vissa af våra politici; parallellen: som slående belyser
tendenser nu genom tendenser fordom; några ord i en dikt: som kasta
blixtbelysning öfver en aktuell politisk situation. Oförgätligt prägla sig
i detta sista hänseende de af Stridsberg citerade raderna ur
»Fält-skarns berättelser» fast i minnet. Detsamma gäller om raderna ur
Feer G}rnt i en artikel af samma namn, som vid första läsningen
nästan verkar väl känslofylld, men som innehåller en djup och bitter
sanning.
Hr Stridsberg tar med rätta afstånd från en del dumma rykten,
som spridts om den liberale partichefen. Men fast och energiskt
häfdar han den fara, som hederliga men själfförblindade män kunna
utgöra för ett land (se »Mutor och dumhet» i Frihetsmännen vid
makten). I det egna medvetandet väfves egoistisk beräkning, högfärdig
motivöfverskattning och ideell sträfvan samman. Det kan nu ej
hjälpas, att de vackra färgerna i den folkliga väfven börjat nötas bort.
Det är Stridsbergs förtjänst, att han klart och skoningslöst blottat
det partiegoistiska grundmotivet i den liberala trasmattan.
En svensk nationalist! Det är Gustaf Stridsberg. Sveriges ära och
oförkränkta frihet, det är och blir målet, kosta hvad det vill. Heder
är förmer än lif, kamp för det som är ens dyrbaraste mer än makt.
Lifvet ses i belysningen af det bistra men känsliga krigarlynne, som
i Fänrik Ståls sägner fått sitt strålande stolta monument: lif är bragd.
När öfverallt i Sveriges land försvarsvilja och brinnande kärlek till
eget land tändts och vuxit och vällt fram som en mäktig flodvåg,
öfvervunnit tröghet och trötthet, kan Gustaf Stridsberg känna, att han
var en af dem som tidigast, längst, ihärdigast och trofastast kämpat
sina kamp för »försvaret främst».
Ernst Nathorst-Böös.
FRAMTIDENS KVINNOFRÅGA
Kvinnosakens framtid — hvilken klang af »åttio-tal»! Och dock är
frågan nu knappast mindre aktuell än för 30 år sedan, om den ock
är det i den offentliga diskussionen. Kvinnosakens framtid, i den
mening, professor Edv. Lehmann (F rem ti den s K v in de s ag, Kbhvn
1914; (58 sid. l kr.) inlägger i orden, kommer alltid att innebära ett
intressant och olöst problem, ty han talar ej om morgondagens
kvinnosak, utan om »hvorledes den kunde tamkes en Gäng att ville
forme sig, naar den Tid, som vi nu lever i, er förbi, og man tager
fat paa dette og månge andre Samfundssp0rgsmaal paa en helt anden
Maade, end man g0r det nu». Just därför börjar skildringen vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
