Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Svenskt i Finland - De värnpliktiges hälsa och »den delade linjen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 313
just de senaste årens växande känsla af svenskhetens betydelse
kommer härvid utan tvifvel att spela en viktig roll. I hvarje fall kan
insen svensk här hemma numera se bort från det faktum, att närmare
350,000 svenskar än i dag hafva sin tillvaro i dessa bygder.
Alldeles oafsedt den vägledning nu ifrågavarande litteratur sålunda
ger öfver dylika spörsmål, synes den också hafva en annan påminnelse
att erbjuda. Det har i vår mer eller mindre officiella häfdateckning
under 1800-talet icke alldeles saknats en viss benägenhet att negligera
betydelsen af de förluster vi gjort såsom folk, och liknande idéer
hafva då naturligtvis efter hand spridt sig äfven i den allmänna
opinionen. Exempelvis möter man dem understundom i vissa
föreställningar, att Sverige i egentlig mening just aldrig förlorat något,
utan blott mist mer eller mindre betydande utanverk till sitt välde,
och att svensk befolkning alltså aldrig lagts under främmande spira.
Dessa föreställningar hafva sedan användts såsom ett slags
bedöf-ningsmedel i fråga om de faror, som framgent kunna tänkas hota
svensk nationalitet. Att de redan geografiskt äro oriktiga, framgår
naturligtvis af det faktum, att exempelvis Åland ända sedan urminnes
tid torde vara så godt som uteslutande svensk bygd, och att 1809
likaledes stycken bortskuros af gamla svenska områden i norr. Men
de äro oriktiga också nationellt; och i samma mån insikten hos oss
klarnar öfver allt, som ligger i begreppet svenskt i Finland, i samma
mån skola vi säkerligen också blifva känsligare för att vi såsom folk
icke äro undantagna från möjligheten att stympas, om vi ej göra
allt för att förhindra det. Den närmare bekantskapen med det svenska
i Finland torde också hafva åtskilligt att förmäla om förmånen för
ett folk att få häfda sin nationella egenart under nationellt oberoende
framför att stå under främlingars tryck. Af olika anledningar finnes
det alltså goda grunder att hos Svensk Tidskrifts läsare på det bästa
anbefalla de nu omnämnda bidragen till ökad kännedom om den
svenska kulturen i Finland. Beklagas må blott, att den svenska
bokhandeln ej på tillfredsställande sätt blir försedd med svensk litteratur
från Finland — men det borde dock höra till de svårigheter, som
äro till för att öfvervinnas.
Ett mycket verkningsfullt medel på mera
folkliga möten och diskussioner under den gångna
valrörelsen att väcka ovilja mot den nuvarande
regeringens försvarsprogram har varit att måla ut den hälsofara, som
den sammanhängande linjen skulle medföra för de värnpliktige. Nu
är det ju gifvet, att om man hade att välja enbart mellan en
sommar-höstlinje å ena sidan och en vinter-vårlinje å den andra, vore den
förra att föredraga ur rent sanitär synpunkt, liksom det gifvetvis
vore fördelaktigast för arbetslösheten, om öfningstiden för de olika
yrkenas arbetare fördelades med hänsyn till växlingarna i efterfrågan
på arbetskraft inom hvarje yrke. Men man har glömt, att det icke
är fråga orn en ur arbetsmarknadssynpunkt eller sanitär synpunkt
idealisk organisation af öfningstiden, utan om hvilket af de förelig-
De värnpliktiges
hälsa oeh »den
delade linjen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
