Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - De värnpliktiges hälsa och »den delade linjen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 DAGENS FRÅGOR
gande förslagen som ur dessa båda synpunkter är fördelaktigare.
För det förslag som — samtidigt med att det ur försvarssynpunkt
är tillfredsställande, hvilket ju måste vara afgörande — bättre
tillgodoser dessa båda intressen, måste detta gifvetvis innebära ett
betydande plus vid jämförelsen med de andra. Ty att i onödan genom
öfningstidens förläggning förvärra arbetslösheten eller sjukdomsrisken,
för att sedan låta det allmänna underhålla de arbetslösa och
förmodligen äfven de sjuka, är väl en idé, som borde vara förbehållen
dr David Bergströms i partipolitikens irrgångar tränade hjärna.
De båda linjernas förhållande till arbetslöshetsfrågan har förut
belysts i denna tidskrift. Hvad beträffar den sanitära sidan af frågan
har ju redan från auktoritativt militärläkarhåll med skärpa
framhållits, att de farhågor, som man på sina håll särskildt bland menige
man hyst rörande »den sammanhängande linjens» hälsofarlighet, äro
fullständigt öfverdrifna samt att de erfarenheter man har, såväl från
vårt eget som från andra länder, ingalunda ge stöd för ett dylikt
antagande. Men härtill kommer, att just en fristående vinteröfning,
sådan som det liberala förslaget nu förutsätter, innebär en dylik
risk såväl för individen som för en tillfredsställande användning
af öfningstiden. Denna fråga har fått en mycket lärorik belysning
genom en undersökning angående de s. k. förkylnings
sjukdomarnas frekvens under sjöbeväringens vinteröfningar åren
1903—1913, som utförts af marinläkaren G. Asplund och nyligen
offentliggjorts i Tidskrift i militär hälsovård. Då undersökningens
resultat är af stort värde för hvar och en, som vill grunda sin
uppfattning i denna fråga icke blott på mer eller mindre lösa
förmodanden, utan på fakta, tillåta vi oss att här nedan återgifva
hufvud-partierna af dr Asplunds artikel:
»Under åren 1903—08 inryckte flottans värnpliktige i början
eller midten af januari, och fingo omedelbart sina öfningar förlagda
ombord till fartyg, hvilka dock ej under de första 3 till 4 mån.
voro sjögående. Sedan 1908 börja dessa öfningar, i öfrigt ordnade
på ungefär samma sätt i början eller midten af november, således två
månader tidigare. Det var då af intresse att se till, huruvida denna
förskjutning af inryckningstiden från januari till november visade sig
ha något inflytande på hälsotillståndet, och granskning af de under
dessa öfningar förda journalerna visar otvetydigt, att så varit
förhållandet. En alldeles påtaglig ökning af de akuta sjukdomarna i
respirationsvägarna, således af de s. k. förkylningssjukdomarna,
föreligger under den period, inryckningen af de värnpliktige skedde i
januari, mot den period, då densamma ägde rum i november.
Under åren 1903 — 08 inträffade bland 5,315 beväringsmän 1,171
förkylningsfall, således i medeltal 195 fall per år, på en medelstyrka
af 886 man. Den med ledning häraf uträknade sjukprocenten
förkylningsfall per dag blir = 0,20. Under perioden 1908—13 inträffade
bland 5,025 beväringsmän 538 förkylningsfall, eller i medeltal 108 fall
per år på en medelstyrka af 1,005 man. Sjukprocenten förkylningfall
per dag blir för denna period = 0,06. Således vid en inryckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
