Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Dagens frågor
- Norrlandslagstiftningen
- Marx och Engels i belysning af deras brefväxling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Här är icke platsen att närmare utforma ett sådant program.
Norrlandslagen borde rimligtvis radikalt omstöpas, i alla händelser så —
som prof. Andersson föreslår — att bolagen få tillfälle att arrondera
sina ägor genom utbyte af ett skogsskifte mot ett annat lika stort
eller lika godt, men äfven rimligtvis så, att större delen af skogen i
Norrland — allt som ej i sträng mening bör kallas husbehofsskog —
kan komma i händerna på de enda, som verkligen förstå att rätt
använda den. Parallellt härmed kunde emellertid sannolikt utan alltför
stor olägenhet gå en utveckling af skogsbeskattningen i progressiv
riktning — kanske rimligast den kommunala beskattningen, d. v. s.
skogsaccisen eller en därmed likartad skatt på själfva skogen — så
att en större del af det sålunda erhållna förbättrade
produktionsresultatet direkt tillföres samhället. En lösning efter dylika linjer kunde
möjligen förtjäna att tagas under öfvervägande.
Marx och Engels i belysning af deras brefväxling.
Bland det moderna Tysklands ledande historiker
af den yngre generationen har Hermann Oncken
ägnat ett särskildt intresse åt det tyska rikets
inre historia under 1800-talets senare hälft. Redan för tio år sedan
utgaf han en förtjänstfull biografi öfver Lassalle, som för ej länge
sedan utkom i sin andra upplaga. I sin år 1910 utgifna omfångsrika
och gedigna teckning af Rudolf von Bennigsen lämnade han ett
utomordentligt värdefullt bidrag till Nordtyska Förbundets och Tyska rikets
parlamentariska historia till fram på 1880-talet. Och i en för ett
par år sedan publicerad mindre undersökning gaf han ett intressant
uppslag till den allmänna rösträttens historia i Tyskland, i det han
uppvisade, att under 1860-talets författningsstrid i Preussen Bismarck
under påverkan af Lassalle umgicks med planer på att genom
upphäfvande af 1849 års oktrojerade vallag återinföra den allmänna
rösträtten från 1848. Mot den liberaliserande medelklassmajoriteten i
kammaren ämnade han därigenom utspela landtarbetaremassorna,
hvilkas konungskhet och villighet att följa sina husbönder, han trodde
sig känna från sin junkertid i Pommern. Därmed skulle, såsom ett
schackdrag i den tyska politiken, kombineras valbarhetens utsträckande
till undersåtar i alla tyska förbundsstater. Denna uppsats har icke
blifvit utan genljud i de senaste årens strider om rösträttsreformen
i Preussen. Sitt gamla intresse för den tyska socialismens historia
har Oncken nu ytterligare lagt i dagen genom en i februarihäftet af
Preussische Jahrbücher publicerad essay om Marx och Engels, grundad
på deras förra året af Bernstein och Bebel i fyra digra band
publicerade brefväxling.
För den tyska socialismens historia är denna publikation af
utomordentlig betydelse, ja den innebär i vissa fall en omvärdering af
sedan länge fastslagna värden. Den låter oss i enskildheterna följa
Engels’ och framför allt Marx’ verksamhet i »partiets» tjänst liksom
äfven det andliga arbete, hvarur omsider den senares stora verk
framgick. För första gången sprides ock ljus öfver de båda vännernas inre
lif. Engels’ gestalt får större dimensioner på bekostnad af Marx’, och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:01 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0393.html