Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Marx och Engels i belysning af deras brefväxling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388 DAGENS FRÅGOR
blir nödvändigt att i åtskilligt retuschera den något byzantinsk!
stiliserade bild af den senare, som ingått i socialdemokratiens Acta
Sanc-torum. Också ha af Kautsky anklagelser för sviket förtroende
riktats mot den Marx’ska familjens ombud vid publiceringen, Fr.
Meh-ring. Denne har å sin sida öppet medgifvit, att han genom sin
uraktlåtenhet att ingripa velat göra sitt parti en tjänst och bidraga till
att något inskränka Marx-kulten i »Vorwärts» och »Neue Zeit». »Vare
därmed hur som helst», fortsätter Oncken, »vi se, att historien, jå det
blotta tillgängliggörandet af historiskt material äfven i detta fall
fullgör sin ständiga funktion att i sig upplösa den legend, som var en
partiets heliga arfvedel, och att därmed på sidan om dagsstriderna
förbereda ett förstående, som i sin ordning äfven måste återverka på
de politiska åskådningarna.»
I sin objektivt och i det hela sympatiskt hållna essay har
Oncken framdragit åtskilligt af det intressantaste ur brefsamlingens
innehåll. Hufvudmassan af brefven härrör från tiden 1850—1870, då
Marx bodde i London och Engels i Manchester. I gripande dager
framstår Marx’ oaflåtliga kamp mot näringsbekymmer — en kamp,
hvari Oncken ser »en god del orubblig tysk idealism» — och Engels1
aldrig tröttnande och alltid finkänsliga hjälpsamhet. Och denna
sträckte sig som bekant äfven öfver på det andliga området. Han
tillrättalade för vännen materialet till de tidningskorrespondenser,
med hvilka denne förtjänade sitt bröd, och hans praktiska blick,
sunda omdöme och vidsträckta, om ock en smula dilettantiska bildning
voro Marx till ovärderlig hjälp också i hans vetenskapliga arbete.
Vi få en mängd prof på Engels’ utomordentliga kunskapsintresse och
fördomsfria omdöme. Utom språk var militär vetenskap en af hans
specialiteter. Han rekommenderar åt sin vän Clausewitz’ skrifter med
omdömet: »konstigt sätt att filosofera men i sak mycket bra»,
hvilket omdöme Marx endosserar med anmärkningen, att »karlen har en
common sense, som gränsar till spiritualitet». Engels’ sinne för
effektiv organisation kommer honom att uttala sig tviflande om
milissystemet — dock betecknande nog med inskränkningen »först ett
kommunistiskt inrättadt och uppfostradt samhälle kan komma mycket nära
milissystemet men äfven då ännu asymptotiskt» — och lof ordande
om den preussiska militärorganisationen.
Äfven på det historiska området frapperas man af omdömenas ofta
skarpsinniga träffsäkerhet. »La Terreur», heter det på ett ställe, »det
är till stor del gagnlösa grymheter, begångna af skräckslagna
människor för att lugna sig själfva.» Man minnes tankegången från
Hjärnes revolutionsföreläsningar. Och om Wellington heter det på
ett ställe: »Han är stor i sitt slag, nämligen så stor man kan vara
utan att upphöra att vara medelmåttig.» Händelserna i Tyskland
följde de båda vännerna naturligtvis med oaflåtligt intresse. Vid
fransk-tyska krigets utbrott finna vi betecknande nog deras sympati
på den tyska sidan i riktig instinkt, att den tyska enhetsstatens
upprättande också skulle främja deras idéers utbredning i Tyskland
och i världen. »Hela massan af det tvska folkets alla klasser»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
