- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1914 /
431

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Gilbert Keith Chesterton. Af Ernst Nathorst-Böös

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GILBERT KEITH CHESTERTON 431

föll.» Ty »friheten från sorger1 är den värsta fienden till
verklig lycka» (Twelve Types: Savonarola). Men modernismen vill
just skapa en bekymmerfri tillvaro, lugn och behaglig och utan
strid, med en god sömn för hvarje man och en evig fred för
alla. Utom det att man förbiser, att de mänskliga begären ej
någonsin kunna bringas i full harmoni med yttervärlden, i det
att de äro omättliga, förbiser man enligt G. K. C. lidandets
renande makt, man förbiser att tragedien på Calvarieberget och
ej lustspelen på det strålande Olympos betecknar höjdpunkten
af mänsklig idealitet.

»Hvilken är den enda andliga sjukdomen?» — »Åh, att anse
sig alldeles frisk», svarar den stillsamme och djupe fader Brown.
Men hvarför? Hvarför får man ej ens drömma om en tillvaro
fri från sorger — här på jorden? Här lära vi känna en af
Chestertons mest poetiska och fma tankegångar. Han anknyter
till sagornas värld. Jag citerade nyss: »När vi träda in i
familjen äro vi midt i en fesaga». Men hur är det i feernas
värld? Nådde Askungen lyckan? Fick hon komma på balen?
På ett villkor. Så med oss. Denna lära kallar Chesterton
»läran om den villkorliga glädjen». »Vi äro i denna sagovärld
på nåd; det tillkommer icke oss att spjärna emot de villkor,
under hvilka vi njuta af denna vilda värld- Förbuden äro
onekligen underbara, men likaså äro tillåtelserna.»2

Att de egenartade motsägelser, som möta oss i tillvaron,
endast förklaras genom de kristna dogmerna, och att dessa,
sådana de återfinnas i Apostolicum, äro den bästa roten »till energi
och sund moral», söker Chesterton visa i Orthodoxy. — En
icke ringa del af detta verk är ägnad åt en serie ofta kvicka
och träffande, men då och då orättvisa och missledande
analyser af nutidens olika försök till världsförklaring. Den
pan-teistiskt färgade naturdyrkan ställer Chesterton sig afvisande
emot. »Det är ej blott löst prat att säga, att Pan snart visade
sin klöf.» Dyrkan af naturen i dess älskliga oskuld blef snart
dyrkan af den i dess perversitet; och dyrkan af evigheten —
i buddhistisk mening — är, säger Chesterton, den värsta
villfarelsen — evigheten måste blifva något lika konkret som ett
barndomsminne.

1 Originalets ord, »ease», är ytterst svårt att här adekvat öfversatta.

Hela Ghestertoiis tankegång härvidlag återfinnes dels i All Things
eonsi-dered, sid. 253 — 259; dels i Orthodoxy, Kapitel IV (The Ethies of Elfland).

30. Svensk Tidskrift 19U.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 25 12:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free