Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Litteratur - Utrikespolitiska illusioner. Af Gustaf Stridsberg - Carl Hallendorff: Illusioner och Verklighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
UTRIKESPOLITISKA ILLUSIONER
Illusioner och Verklighet är en boktitel som — dessvärre —
sällsynt väl lämpar sig för framställningar af svensk utrikespolitik under
de sista hundra åren och ej minst under den tid som professor
Hallendorff behandlat i här åsyftade, lika roande som lärorika volym
med underrubriken »Studier öfver den skandinaviska krisen 1864»
(Sthlm, Geber 1914, 186 sid., 3 kr.).
Som hela denna epoks inledande program och själfdeklaration
framträder Västra arméens beryktade proklamation 1809. Vi veta huru
detta upprop till svenska folket lofvade allt, blott man ville »skaka sina
bojor» och rösta för »liberalismen och freden», som dåtidens slagord
lödo, omsatta i sina aktuella motsvarigheter. Alla faror skulle
försvinna, blott konungen aflägsnades; England skulle värdera ett folk,
som bröte sina bojor, Frankrikes hjälte högakta ett folk, som
liknade honom i bedrifter och krigsära, Rysslands och Danmarks
regenter, blott åsyftande sina nationers upplysning och ekonomiska
omskapning, skulle ej ofreda ett folk, som hade samma syftemål; och
när »allt personligt agg undanröjes», skulle blott återstå »gemensam
högaktning, gemensamma fördelar, gemensam föresats att lefva eller
dö själfständiga folkslag». Så talades till svenska folket då — och
förändringarna äro inte så stora som man kanske tror. Några dagar
efter det att den svenska liberalismens nuvarande ledare 1911 hållit
de beryktade valtal i Dalarne, i hvilka han lofvade lättnad i
försvarskostnader och öfningstid, blott vänstern komme till makten, lästes
i partiets hufvudorgan inom hufvudstadspressen en ledande artikel, i
hvilken skildrades hurusom, hvad det egentliga Europa beträffade,
den definitiva jämvikten vore inträdd. Visserligen kunde ju krig alltid
tänkas, liksom äfven öfverfall och dråp förekomme också i det mest
välordnade samhälle; men på samma sätt som säkerheten ändock
kunde sägas vara fullt tryggad inom ett sådant, vore nu ett tillstånd
af lugn och frid ernådt i Europa.
Här må lämnas å sido de mer än bjärta illustrationer till samma
ämne innevarande år gifvit. Kontinuiteten är stark i fråga om svensk
okänslighet för utrikespolitisk verklighet, och ett mycket värdefullt
bidrag till densamma har gifvits i här behandlade bok. Ingen lika
nära våra egna dagar liggande epok af svensk utrikespolitik har
blifvit så utförligt och med studier af de officiella dokumenten belyst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
