Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Socialdemokratien och kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 509
dan betraktelse. Den utgör till större delen en socialdemokratiens hvita
bok, en sammanställning af allehanda tillgängliga dokument belysande
socialdemokratiens ställning till krigsutbrottet i olika länder.
Det har onekligen sitt intresse att jämföra dessa med exempelvis
den framställning af pacifismens och socialismens uppfattning rörande
arbetarrörelsen som fredsgaranti, hvilken på sin tid lämnades i Svensk
Tidskrifts handbok i försvarsfrågan. Ett parallellstudium af
förhandlingarna och resolutionerna från de internationella och svenska
socialistiska kongresserna (lättast tillgängliga i Det befästa fattighuset
af herrar Höglund, Sköld och Ström) är också synnerligen lönande.
Själfva händelserna vittna ju oförtydbart om socialdemokratiens
oförmåga att under nuvarande förhållanden på minsta sätt förhindra
krigsutbrott och komma redan härigenom den sorts pacifistisk
förkunnelse på skam, hvilken i socialdemokratiens tillväxt och nuvarande
maktställning fann en anledning att påstå kriget icke längre vara en
realitet att allvarligt räkna med. Men de publicerade dokumenten
visa något mycket mera, och det är, att äfven om socialdemokratien
haft nödiga maktmedel, så måste, såsom herr Gustav Möller
uttrycker saken i en artikel i samma häfte, »en samvetsgrann
undersökning, som allvarligt beflitar sig om att sälta sig in i våra
broderpartiers ställning i de afgörande ögonblicken före världskrigets utbrott,
nödgas slå fast passiviteten som partiernas främsta plikt och
skyldighet.»
Samme författare skref i sin broschyr, Sven Hedin — en falsk
profet: »Socialdemokratiens växande utbredning är sålunda en
fredsgaranti af första ordningen. Ju starkare socialdemokratin blir, desto
tryggare kunna alla folk lefva. Och den dag kommer, därom
kunna vi hysa en fast förvissning, då socialdemokratin skall kunna
hindra hvarje fredsbrott mellan de civiliserade nationerna.
Socialdemokratin går, till folkets lycka, oemotståndligt fram. Må man minnas att
den tyska socialdemokratin på korta fem år vunnit en million nya
valmän! Det utgör en tillväxt i fredsmakternas styrka, som kanske
kan blifva afgörande vid nästa världskris.»
Tidshändelserna ha nu lämnat honom följande facit beträffande
den tyska socialdemokratien och kriget: »Ur många synpunkter
förefaller det som om hos det tyska partiet kraften att i ödesdigert
kritiska situationer handla vore större än i något broderparti. Hvarför
handlade då ej den tyska socialdemokratin inför situationens
frukt-tansvärda tillspetsning? Svaret måste bli detsamma som för
Österrikes del. Den som väntar, att tsarismen skall bryta freden, kan ej
tu- på sitt ansvar att hindra eget lands fullbordande af
krigsberedskapen. Skulle vi svenska socialdemokrater ha kunnat prisa och
tacka vårt tyska broderparti, om det gjort sitt bästa för att öppna
vägen för kosackernas hästar och de ryska barbarernas intåg i
Tyskland? Ryssland befann sig i full mobilisering midt under de ifrigaste
fredsförsäkringarna. Ett Tyskland i inbördes fejder — kan man tänka
sig en för Ryssland gynnsammare situation, sedan dess härmassor blifvit
färdiga till aktion! Vi måste erkänna, att så som händelserna utveck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
