Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Enigheten i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520 DAGENS FRÅGOR
ryska riket, förenat samhällsklasserna, bortsopat alla smärre eller
större meningsskiljaktigheter mellan de styrande och de styrda och
nyskapat den länge sofvande nationalkänslan. Den tendens, som låg
bakom dessa påståenden, var icke svår att utrannsaka: det gällde för
författaren att i så hög grad som möjligt framhäfva för sina läsare,
att ett eventuellt krig skulle finna Ryssland sammanslutet till en
verklig enhet och färdigt att offra allt för bibehållandet af sin ställning
som en af de ledande makterna i den världshistoriska utvecklingen.
Det är af naturliga skäl mycket svårt för en utomstående att bedöma,
i hvad mån den af furst Kotchoubey framlagda åskådningen har grund
i verkligheten; i hvarje fall har man anledning att med intresse följa
hvarje diskussion i ämnet. Det kan därför ha sina skäl att
framlägga en kort redogörelse lör en i det senast utkomna häftet af
Pre u s si s ch e Jahrbiicher offentliggjord artikel med titeln »Herrscht
in Russland Einigkeit?», författad af en känd tysk nationalekonom,
professor Carl Ballod i Berlin, i hvilken de af furst Kotchoube}r
framlagda uppgifterna underkastas en ganska ingående kritik.
Den punkt, mot hvilken Ballod först och främst riktar sig, är den
af Kotchoubey lämnade uppgiften om att den ryska riksduman
liksom det ryska folket i allt väsentligt äro behärskade af rent
nationalistiska känslor och därför i allo beredda att taga följderna af en
aktiv politik gent emot Tyskland. Själfva faktum vill Ballod, i hvad
det gäller riksduman, ingalunda förneka; däremot bestrider han på
det bestämdaste den slutsats som Kotchoubey anser sig berättigad att
draga af detta förhållande, att nämligen det ryska folkets breda lager
likaledes äro allt igenom intagna af liknande åsikter. Denna
uppfattning bestyrker han genom att hänvisa på det sätt, hvarpå dumavalen
tillgått. Sådan den ryska: duman var sammansatt efter de första
valen i april 1906 hade den en rent oppositionell karaktär, och likartadt
var förhållandet efter nyvalen i februari 1907. Men vid denna period
kände sig den Stolypinska regeringen så fast i sadeln, att deri icke
längre ansåg sig behöfva tåla en församling, som icke i alla punkter
ville gå regeringens ärenden utan till och med vågade inlägga sin
protest, då regeringen ville låta häkta alla det socialdemokratiska
partiets parlamentariska representanter, och därför lät den utan vidare
upplösa duman; själf åtog den sig att svara för att nyvalen skulle
lämna eit tillfredsställande resultat. För att regeringen icke skulle
utsättas för några obehagliga öfverraskningar genomfördes omedelbart
och utan vare sig ceremonier eller dröjsmål en ny vallag, genom
hvilken bönderna och de mindre jordägarne helt och hållet sattes
ur stånd att påverka valutgången. Till grund för utöfvandet af
valrätten lades nämligen icke blott jordegendomens storlek, utan till på
köpet på sådant sätt, att den jord som tillhörde de stora godsägarne
räknades dubbelt, fyrdubbelt, jå vid behof till och med sextondubbelt
mot böndernas; på detta sätt fick man en fullständig garanti för att
de regeringstrogna storgodsägarne under alla omständigheter skulle
kunna bestämma valutgången. I de distrikt där de stora
egendomarna äro sällsynta eller alldeles saknas, hjälpte man sig genom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
