Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Enigheten i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR o’2t
låta ämbetsmännen fylla godsägarnes uppgift. Lyckades det någon gång
de oppositionella elementen att uppställa en kandidat, som af
regeringens representanter ansågs i någon mån misstänkt, så hade man
emellertid ett probat medel att göra sig af med honom: man lät
helt enkelt genom polismyndigheternas försorg åtala honom för
någon fingerad förseelse, så var han ur spelet, ty enligt en bestämmelse
i vallagen måste den som stod under åtal omedelbart strykas från
kandidatlistorna. Om han efteråt visade sig oskyldig till den
förseelse för hvilken han åtalats, så gjorde detta icke det minsta till
saken; valen voro förbi, och därmed också vederbörandes möjlighet
att vinna plats i representationen. I områden med icke-rysk
befolkning hjälpte man sig med ett annat lika effektivt medel. Man
förklarade nämligen de där boende medborgarne för mindervärdiga och
tillät dem därför endast att välja tredjedelen af det antal
representanter, som egentligen med hänsyn till deras faktiska folkmängd skulle
tillkommit dem. På detta sätt lyckades man att åstadkomma en
du m a, som i allt väsentligt motsvarade de kraf regeringen ställde på
densamma; men att betrakta den som en trogen exponent för de
breda folklagrens åskådningssätt är då också proportionsvis
oberättigadt.
Hvad beträffar enigheten och patriotismen inom landtbefolkningen,
så kan man enligt Ballods mening äfven ha anledning att granska
denna på närmare håll. Furst Kotchoubey framhåller, att bönderna
efter genomförandet af den Stolypinska agrarreformen — som aflyste
den gamla jordkommunismen och öfverförde äganderätten till jorden
från byalaget (miren) lill de enskilda jordägarna — sett sin ställning
allt mer och mer förbättrad. Oförnekligt är väl också, att det nya
skifte, som under de senare åren genomförts i Ryssland, gifvit
jordbruket rika möjligheter till utveckling liksom äfven att regeringen
gifvit inånga uppslag till ett mera intensivt och modernt sätt att
utvinna landtbrukets produkter; men man far icke därför förbise det
faktum, att många bönder — de nämligen hvilkas jordlotter voro för
små att tillåta ägaren att själfständigt bruka dem — genom den nya
jordfördelningen drifvits bort från sina gårdar och förvandlats till
proletärer. Ej heller den grupp af bondebefolkningen som vunnit mest på
den Stolypinska reformen, det vill säga de större bönderna, har
anledning att känna sig helt och hållet nöjd med förhållandena, då
deras starka beroende af storgodsägarne knappast undergått någon
väsentlig förändring. Nu som förr är det de sistnämnda som spela
den dominerande rollen i den ryska landthushållningen, och det är
på dem som regeringen slösar sin välvilja och sitt ekonomiska
understöd. Innerst var det också deras synpunkter som behärskade
Stoly-pin och bestämde hans politik i jordfrågan.
Man får naturligen taga full hänsyn till att Baliod, på grund af
sin egenskap af medborgare i en mot Ryssland fientlig stat,
näppeligen är benägen att se förhållandena fullt objektivt; men äfven detta
erkändt kan man ej förbise, att hans uppgifter äga sitt intresse
såsom hvilande på en långvarig erfarenhet af särskildt agrariska för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
