Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - De främmande nationaliteterna i Ryssland och kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverklassen utgör en svag punkt. Den store ryske författaren Gogol,
den förste som gjort sig känd i Europa, var ukrainare. Den
ryska musiken och den ryska dansen äro båda barn af stepperna
i Ukraina.
Men det är icke troligt att detta land, ehuru det yrkar på
jämbördighet med Storryssland, skulle, så länge kriget pågår,
ingå i en politisk kombination, som vore riktad mot hela
Ryssland. Därtill är det dock allt för ryskt. Att det däremot i
samband med fredsslutet skulle af Ryssland söka tilltvinga sig
förmåner, är antagligt.
Annat är fallet med Litauen. Där saknas knappast lusten att
frigöra sig från främmande förmyndarskap och pröfva på att
med egna krafter skapa sig en framtid; och det är ju möjligt
att de besläktade letterna lätt kunde finnas villiga att ansluta
sig till dem, om garantier funnes för att icke den kurländska
och livländska tyska öfverklassen finge ledningen i landet.
Emellertid förefaller det, som om det vore för tidigt att
redan nu räkna med inre oroligheter i Ryssland. Kriget har, till
en början åtminstone, snarare förenat än fjärmat de skilda
politiska partierna, och det fordras säkert, att de tyska härarna
fullständigt skulle ha besatt de länder där missnöje mot det ryska
öfverväldet råder för att dessas folk, hvilka ännu icke hämtat
sig efter den blodigt undertryckta revolutionen 1904—1905,
skulle kunna resa sig ånyo. Afrättningarna och deportationerna
under Stolypins regemente ha beröfvat dem deras mest
handlingskraftiga element, och de goda skördarna under de sista åren
ha i någon mån lindrat deras materiella nöd. Möjligheten att
inför duman, om ock bristfälligt, framställa sina lidanden har
också bidragit att aflägsna tanken på revolution.
Dock — ju längre kriget varar, ju flere rekrytutskrifningar ske,
ju flere af kriget stympade krymplingar återsändas till byarna
för att af dem för hela lifvet underhållas, dess lättare kan
förbittring mot kriget och dess ledare regeringen vinna insteg. Men
den jäsning, som härigenom kunde uppstå, fordrar tid, om den
skall mogna till uppror.
Ännu så länge vänta och hoppas de missnöjda elementen på
att kriget genom Rysslands seger skall tillföra riket liberala
reformer, rättvisa och välstånd, utan att någon kan göra reda för
sig, huru detta skall tillgå. Det slaviska lynnet besväras ej af
för mycket logik, och allt för ofta hafva de framåtsträfvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
