Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Strömkantring. Af Edvard Lehmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M EDVARD LEHMANN
vande, att tillvaron i sin grund ej låter sig förklara. Men
fördelen vid denna öfverenskommelse kom ju helt att ligga på
vetenskapens sida, då det oförklarligas dunkla sfär väl lät sig
alltmer belysa af det framträngande vetandet, medan det ej
erbjöd någon själfständig basis för ett religiöst lif. Följaktligen
måste religionen städse vika, hvarhelst vetenskapen trängde
fråm — och Spencers vetenskapliga resultat foro fram med
ängslande hastighet. Det slutliga läget blef därför ungefär
detsamma som i positivismen, hvilken också lät vetenskapen äta
upp religionen.
Emellertid är det anmärkningsvärdt — och den franske
filosofen Boutroux har märkt detta i sin Science et religion — att
Spencer personligen på gamla dagar, då han öfverskådade hela
sin filosofi och väl också tagit intryck af den utveckling,
problemen under hans senare år tagit, kom till en ståndpunkt, som
i förhållande till vetenskapen var vida mer försiktig och som
medgaf religionen ett åtskilligt större utrymme. »Tre orsaker»,
säger han, »ha framkallat den betydande modifikation, som ägt
rum i mina tankar om de religiösa inrättningarna. Den första
har sin grund i mina sociologiska studier. Dessa ha påtvungit
mig den insikten, att alltid och allestädes i det verkliga lifvet
det inflytande, som öfvas på människornas vandel af
teologiens symboler och prästernas verksamhet, visat sig oumbärligt.
Jå, de enskildas nödvändiga underordnande under samhället har
blott kunnat försiggå tack vare de kyrkliga inrättningarna. För
det andra har jag konstaterat, att man måste skilja på
människornas nominella trossatser och deras effektiva troslif. De
första kunna förbli mer eller mindre orörliga, de senare växla
och lämpa sig omärkligt efter de enskildas och samhällenas nya
behof. Nu är det troslifvet, som är af vikt, vida mer än
trossatserna. Det är därför jag nu anser det klokt att i allmänhet
respektera människornas troslif samt menar, att hvarje våldsam
förändring af religiösa — liksom politiska — institutioner
nödvändigt medför en reaktion. Dock kanske den förnämsta
orsaken till min växling af ståndpunkt har varit den hos mig allt
mer rotfasta öfvertygelsen, att det område i själen, som
upptages af den religiösa tron, ej skulle kunna förbli tomt, utan
att där alltid skulle inställa sig de stora frågorna om oss själfva
och universum. — Därför har den religiösa tro, som på något
sätt fyller detta själens rum, hvars tomrum ej kan täckas ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
