Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - Ur bokmarknaden. Af O. Wieselgren - Albert Engström: Bläck och saltvatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 LITTERATUR
faller in i det löjliga». Stilen och det affekteradt hvardagliga
uttryckssättet bidraga äfven till att befästa detta intryck. Som helhet
sedt stannar Kejsarn af Portugallien långt bakom Selma Lagerlöfs
tidigare arbeten; af den monumentala skildringskonsten i Jerusalems
första del finnes där föga, och fantasikraften verkar tunn vid sidan
af den fascinerande mystiken i En herrgårdssägen. Arbetet har
emellertid enstämmigt hälsats med beundran och entusiasm; men — jag
citerar fortfarande Wirsén — »en kritiker som aldrig vill skrifva
annat än hvad han verkligen tänker får icke af sådant låta sig
afskräckas».
Det har alltid förefallit mig som något fullkomligt oförklarligt att
den litterära kritiken, som ej sällan ägnar en alldeles öfverflödig
uppmärksamhet åt en massa poetisk makulatur af synnerligen
tvifvelaktigt värde, i regeln lämnar Albert Engströms produktion utan
närmare beaktande och öfverlämnar åt de dagliga tidningarnas
kåsörer att presentera hans böcker för allmänheten. Möjligen kan detta
förhållande vara en bidragande orsak till att man ej sällan träffar
litteraturintresserade och bildade personer som alldeles icke ha gjort
klart för sig att Albert Engström är en bland våra bästa författare;
det kan ju också hända, att hans erkända ställning som konstnär i
viss mån bidrager till att här och där minska uppskattningen af
hans litterära prestationer, eftersom det är ganska sällsynt att finna
någon som intager en framskjuten plats som både konstnär och
författare. Emellertid kan det vara skäl att till de ovetandes rättelse
någon gång med bestämdhet påpeka hans betydelse och framhäfva
några af de mest egenartade dragen i hans författarskap.
Hvad som omedelbart måste fängsla hvar och en som läser någon
bland Albert Engströms skildringar är hans utomordentliga förmåga
att göra sina figurer lefvande för läsaren. De människor han skildrar
blifva oss så förtrogna som om vi sett och talat med dem, som om
vi varit vittne till deras homeriska bataljer, hört deras kraftfulla,
kärnsvenska språk och hämtat lärdom af deras hårdhändta och kärfva
lifsfilosofi. Albert Engström äger en förmåga att förstå den svenska
skärgårdsbefolkningen, som måste betraktas såsom en särskild gåfva af
Försynen. Det finns blott en, som i detta hänseende är hans
jämlike: Hemsöbornas och Skärkarlslifs författare. Men Albert Engström
har sett de typer han tecknar under långt flera och mera växlande
förhållanden än Strindberg och äger, hvilket kanske betyder ännu
mera, i sitt eget för allt mänskligt öppna och mottagliga
temperament större förutsättningar att rätt kunna fatta deras pregnanta,
för en främling ofta svårbestämbara egenart. Det är mera än några
underhållande berättelser han i sina skärgårdsskildringar skänkt oss:
det är ett stycke af vårt eget Sverige, en rad af lefvande, med
outtömlig kunskap, djup sympati och klar blick tecknade bilder ur våra
dagars svenska folklif, bredvid hvilka de flesta andra försök i samma
genre göra samma bedröfliga intryck som märg- och färglösa
stålstick vid sidan af en Engströmsk originalteckning. Man skulle kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
