Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om vapenverkan och förluster i krig. Af Hugo Jungstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPENVERKAN OCH FÖRLUSTER I KRIG 101
samma eld. I det stora, för hela kriget afgörande slaget vid
Königgrätz (den 3 juli), där 215,000 österrikare och sachsare kämpade
mot 221,000 preussare, ledo också de förra betydligt större
förluster än de senare; föiiustprocenten utgjorde nämligen resp.
11 och 4 (i hela kriget, som dock varade endast en dryg
månad, resp. 16 och 9 %).
Det kort därpå följande stora kriget mellan Tyskland och
Frankrike 1870—71 gifver ett talande exempel på betydelsen af
truppernas fasta organisation, utbildning och moral (särskildt
deras disciplin). Den tyska hären led nämligen de största
förlusterna såväl absolut som relativt i striderna mot franska
kejsardömets arméer, oaktadt denna period af kriget varade endast
l J/2 månad, medan hela kriget räckte i öfver 6 månader, och
oaktadt styrkeförhållandena, som i krigets början voro till
tyskar-nes fördel (384,000 tyskar mot 250,000 fransmän) under dettas
senare skede ändrats till förmån för fransmännen (i midten af
november 425,000 tyskar mot omkring 600,000 fransmän).
Förlustsiffrorna utgöra nämligen resp. 77,000 och 53,000 man. En
jämförelse mellan de båda motståndarnas förluster under
krigets första skede (14 juli—2 sept. 1870) visar, att tyskarne i
genomsnitt ledo större förluster än fransmännen, beroende
hufvudsakligen på, att de förra i allmänhet måste gå fram till
anfall öfver öppna fält mot de senares vanligen förstärkta
försvarsställningar, hvarifrån fransmännen med sitt långskjutande
(chassepot-) gevär tillfogade tyskarna betydliga förluster redan
innan dessa hade hunnit så nära, att de kunde använda sitt eget
vapen (det gamla tändnålsgeväret). Hade icke det tyska
fältartilleriet varit så öfverlägset det franska som det var, är det
icke osannolikt, att utgången af de afgörande fältslagen omkring
Metz blifvit en annan. Redan under för handen varande
förhållanden hade i slaget vid Vionville-Mars la Tour (den 16
aug.) tyskarne, hvilka hade att kämpa mot en betydlig
öfvermakt (63,000 man mot 113,500), oerhörda förluster (24 %, orn ett
litet antal fångar inräknas, mot 9,4). Beträffande vissa
truppförband, särskildt den öfver fullkomligt öppna fält framryckande
38. inf.-brigaden (16. och 57. regementena), stego dessa förluster
till en sådan höjd (45 %, för 16. inf.-regementet 68 %\ att
trupperna, huru väl disciplinerade de än voro, råkade i upplösning
och flydde. Slaget hade varit förloradt för tyskarne, om ej
öfriga infanteriregementen, oaktadt förluster, som för somliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
