Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om vapenverkan och förluster i krig. Af Hugo Jungstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 HUGO JUNGSTEDT
är det tydligt, att om den ena af de båda motståndarna
använder sig af former, som gynna den andras vapenverkan, medan
den senare tillämpar mindre sårbara formeringar, den förra skall
lida större förluster än den senare.
Under sjuåriga kriget, då härarna ryckte mot hvarandra i
långa sammanhängande linjer, hvilka på kort afstånd afgåfvo
masseld, så hastigt som den tidens infanteribeväpning —
slät-borrade flintlåsgevär — det medgaf, blefvo också förlusterna i
regel större än under Napoleons krig, då den från
nordamerikanska frihetskriget härstammande spridda ordningen kommit
i bruk. Exempelvis förlorade under sjuåriga kriget i slaget vid
Zorndorf (1758) de segrande preussarne 33 % och de besegrade
ryssarna 43 % af sin styrka, och vid Kunersdorf (1759)
uppgingo förlusterna för preussarna, som här blefvo besegrade, till
icke mindre än 44 % och för ryssarna till 22 % af resp.
styrkor. Men flere andra slag såsom de vid Kollin, Breslau,
Hoch-kirch och Torgau under samma krig voro, åtminstone för den
besegrade, mycket blodiga.
Under Napoleons många krig torde slaget vid Aspern (1809),
hvilket i motsats till slagen under föregående tidsskede räckte i
två dagar, varit det relativt mest förlustrika. Den slagna franska
hären förlorade nämligen där 47 % och den segrande
österrikiska 30 % af styrkan. Absolut taget har naturligtvis »den
stora folkslaktningen» vid Leipzig, som varade i tre dagar (16,
18, 19 okt. 1813), att uppvisa den högsta förlustsiffran,
nämligen omkring 90,000 man döda och sårade. I förhållande till
de deltagande härarnas storlek, 171,000 fransmän och 302,000
förbundna, understego dock förlusterna, (resp. 26 och 16 % af
styrkorna) dem i flere andra af Napoleons fältslag, såsom, utom
det ofvannämnda, slagen vid Eylau, Borodino och Waterloo. I
medeltal voro, som nämnts, fältslagen under denna period något
mindre förlustrika än under den närmaste föregående.
Kriget mellan Preussen och Österrike 1866, där
bakladdningsgevär (tändnålsgevär) och refflade bakladdningskanoner kommo
till användning på preussarnes sida, visar på ett slående sätt
taktikens betydelse för vapnens verkan och därmed äfven för
stridernas utgång. Österrikiska infanteriets täta koloner erbjödo
nämligen ett synnerligen sårbart mål, särskildt för de preussiska
skyttelinjernas snabbeld, medan de senare däremot i långt mindre
grad voro utsatta för de österrikiska mynningsladdarnas lång-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
