Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om vapenverkan och förluster i krig. Af Hugo Jungstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPENVERKAN OCH FÖRLUSTER I KRUi 108
Y3 af detta vapenslag hade moderna gevär) som artilleriet. Ryska
arméns taktiska värde stod ganska lågt, i det att den s. k.
stöttaktiken — hänsynslösa anfall med slutna massor — med
förkärlek kom till användning. Emellertid var truppernas
formella utbildning mycket god, och detta i förening med en
synnerligen stark disciplin, förtroende till befälet, fosterlandskärlek
och tapperhet uppvägde i väsentlig mån bristerna i andra
afseenden. Turkarnes utbildning stod också på en låg
ståndpunkt, ännu lägre än ryssarnes i fråga om anfallet, men
turkarne hade en i nationalkaraktären grundad förmåga att till
det yttersta hålla ut i försvarsställningar, hvilket i förening med
utmärkta vapen och riklig tillgång till ammunition vid många
tillfällen, särskildt under de tre första slagen vid Plevna (20
och 30 juli samt 11 och 12 sept. 1877), satte dem i stånd att tillfoga
de anfallande ryssarne så stora förluster, att anfallen i regeln
icke kunde genomföras. Förlustprocenten på ryska sidan under
de nämnda tre stormningsförsöken — vid det sista, som räckte
i två dagar, kämpade 95,000 ryssar och rumäner under furst
Carol mot 35,000 turkar under Osman Pascha — utgjorde resp.
28, 23 och 17 % af styrkan, men enskilda brigader (Skobelevs)
och regementen förlorade i det sista slaget 34—49 %.
Turkarnes sega försvar af Plevna motsvaras af ryssarnes uthålliga och
till sist framgångsrika försvar af Schipkapasset (21 aug.—8 jan.)
I hufvudstriden, om Nicolaiberget, förlorade den 26,500 man
starka turkiska hären 25 %, medan motsvarande förluster för
den ryska 18,000 man räknande armén, till en stor del
förorsakade af det turkiska artilleriet, uppgingo till nära 30 %. Man
finner häraf med hvilka oerhörda förluster kampen om befästa
ställningar är förbunden. Utom genom vapenverkan förlorade
ryssarna i Schipkapasset 4,500 man genom sjukdomar, af hvilka
2,500 man förfröso. Kriget, som varade i 10 månader och 9
dagar, kostade Ryssland 172,000 människor, således vida mer
än den 135,000 man räknande här, som i augusti 1878
öfvergick Donau.
I det nära 2 år och 8 månader varande kriget i Sydafrika
mellan engelsmännen och boerna 1899—1902 voro de båda
motståndarna beväpnade med fullt moderna likvärdiga vapen, bland
hvilka nu äfven märktes tungt fältartilleri och snabbeldskanoner
(pompoms) af liten kaliber. Äfven detta krig blef, åtminstone
under sitt första skede, ett ställningskrig i stor skala, där engels-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
