Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om vapenverkan och förluster i krig. Af Hugo Jungstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 HUGO JUNGSTEDT
männen i regeln voro de anfallande, medan de i numerär
vanligen underlägsna boerna från sina med stor skicklighet valda
och förstärkta ställningar på de öfver den trädlösa jämna
slätten sig brant höjande »kopjes» mottogo dem med en välriktad,
ytterst verksam eld, som engelsmännen, föga utbildade som de
voro för dylika strider, ofta nog icke kunde effektivt besvara.
Totalstyrkan af den brittiska hären i Sydafrika var i det
närmaste 450,000 man (officerare inräknade). Förlusterna i döda
utgjorde enligt officiella uppgifter 1,070 officerare och 21,000
man (4,9 %), och förlusterna i sårade omkring 80,000, af hvilka
dock endast omkring 6,000 blefvo invalider. För boerhären
fattas tillförlitliga uppgifter. Vid krigets slut (i maj 1902) stodo
20,000 man i fält, medan omkring 30,000 voro fångna. Enligt
general De Wet — i »Three Years’ War» — utgjorde antalet
stupade boer 3,800. Förlusterna i de enskilda slagen voro ej
särskildt betydande. T. o. m. i det såsom särskildt blodigt
bekanta slaget vid Magersfontein (den 11 december 1899) uppgingo
den slagna engelska härafdelningens förluster endast till 6,3 %.
Höglandsbrigaden, som under sitt nattliga anfall öfverraskades
af boernas eld, förlorade dock betydligt mera. Af de båda
tätbataljonerna hade nämligen the Black Watch en förlust af 37 %
och the Seaforth Highlanders 23 % förlust.
Det nästa stora kriget, 190k—1905 års krig mellan Ryssland
och Japan, fördes mellan två med afseende på organisation,
utbildning och beväpning samt truppernas mod och uthållighet
m. m. ungefär jämbördiga motståndare. Äfven
styrkeförhållandena, resp. 699,000 (ryssar) och 650,000 (japaner), voro ej
alltför olika. Under mest hela kriget voro japanerna de såväl
strategiskt som taktiskt anfallande, medan ryssarna med förkärlek
»gräfde ned» sig. Detta förklarar, att japanernas förluster blefvo
jämförelsevis mycket större än ryssarnes. I hela kriget, som
varade l år och 6 månader, uppgingo nämligen japanernas
förluster i döda och sårade till 220,800 eller 34 %, medan
ryssarnes stannade vid 170,900 d. v. s. 24 % af styrkan.
Beträffande särskildt förlusten i döda (stupade och af sår aflidna)
uppgick denna till för japanerna 58,900 (9,1 %} och för
ryssarne till 34,000 man (4,9 %). Förhållandet mellan döda och
sårade, resp. l : 3,7 och l : 4,9, visar, att de ryska vapnen haft
en mera dödande verkan än de japanska. Den större
gevärskalibern (7,62 mm.) synes således äfven i detta krig haft en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
