Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - V’la les English!.. Af Gustaf Stridsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En svensk kan blott önska, att hans land i ett liknande läge hade
historiska katedraler och icke bara små röda bondstugor strödda
kring rikets hotade punkter — nu när kosackers framridt på
germansk mark inom västmakternas opinionsbildande kretsar
efterlängtas som en seger för kulturen, på samma sätt som
fransmännen helt nyss med glädje tänkte sig huru döden nedmejade
tusenden och åter tusenden af »Napoleons bödlar» nere på Afrikas
slätter, dit det perfida Albion för att fullända skurkstrecket tidigare
lockat kejsarprinsen för att låta honom falla för en zulus assegaj.
Det är ej blott en pittoresk motsats mellan ett par
skämttecknares och deras publiks uppfattning då och nu, som gör, att
man med eftertanke bör dröja vid det lilla bildgalleri, som här
framdragits, och t. ex. vid en sådan bild som denna sista af
mordbrännaren lord Roberts. Värre är att bakom allt detta
ligger det världshistoriska och fruktansvärda faktum, som består
i schismen mellan den europeiska kulturens stora nationer och
tvenne af dessas samgående med den makt, hvars maktökning
västerut är världsdelens och vår största fara.
 |
| »Lord Roberts underrättar drottningen: — Transvaal är illumineradt till Eders Majestäts ära.» |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
