Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Folkskolelärarekåren inom det svenska samhället. Af E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLELÄRAREKÅREN INOM DET SVENSKA SAMHÄLLET 129
understödsformer, hvilka kunna erbjudas studerande barn till
arbetare, torpare och vederlikar. Men antalet till universitetet
och högskolor strömmande söner och döttrar ur
folkskolelärarehem växer. I sin skrift »Uppsalastudenternas antal och sociala
härkomst» ger fil. lic. Hans Gahn följande belysande uppgifter
om söner och döttrar till »folkskolelärare m. fl.» i procent af
hela studentkåren inom vederbörande nation:
Stockholms nation Norrlands nation
1881—85 0,7 proc. 2,7 proc.
1906—10 3,7 > 6,4 »
Frekvensen af studenter från folkskolelärarehem i mellersta
och öfre Norrland torde vara relativt lägre än från sådana i
vissa andra landsdelar. Och studerande folkskolelärarebarn från
hem i hufvudstaden gå i stor utsträckning vid Stockholms
högskola. Det skulle dock ej förvåna den, som skrifver detta, om
en noggrann undersökning gåfve vid handen, att antalet
studenter från sådana hem här i Stockholm är procentuellt lägre
än från dylika i städer och stadsliknande samhällen i landsorten.
I alla fall torde man kunna säga, att 8 proc. af dem, som här
i riket aflägga mogenhetsexamen, numera komma från
ifrågavarande samhällsgrupp. De flesta af dessa gå till universitet
och högskolor, andra till lärareseminarier; åtskilliga ägna sig
åt statstjänst inom sådana verk som tull, post, järnväg och
telegraf, somliga bli banktjänstemän o. s. v. Man skulle för
öfrigt kunna uppräkna en rad kända ämbetsmän och
vetenskapsmän, hvilkas fäder voro folkskolelärare. Förekomsten af söner
och döttrar ur denna socialkategori inom ämbetsmannavärlden.,
de vetenskapliga kårerna, de liberala yrkena etc. är dock ännu
näppeligen så talrik, som man skulle vara hågad tro, då man
betraktar själfva folkskolelärareklassens framåtsyftande arbete.
Men om tio år kommer det att se väsentligt annorlunda ut.
Glömmas bör ej heller, att döttrarna genom giftermål i stor
utsträckning flytta upp till lager med ett högre socialläge, detta
må vara antingen ekonomiskt eller intellektuellt bestämdt.
Hvarje stånd eller samhällsgrupp, som ifrigt söker tillkämpa
sig eller redan eröfrat en position af inflytande eller makt, får
ju lätt nog vinden emot sig. Och den kantiga ojämnheten i
dess åthäfvor och taktik öppnar kjusor, genom hvilka vinden
sveper så mycket häftigare fram. För något öfver sjuttiofem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
