Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Blåböcker och källkritik - Arbetslösheten och kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 167
där angifna tyska militäråtgärderna för en o uppmärksam läsare två
dagar tillbaka i tiden. Ges åter vitsord åt den franska gula boken,
framstå de nämnda tidsuppgifterna i den engelska aktsamlingen såsom
oförklarliga. Utan antydande af de ofvan påpekade kronologiska
besynnerligheterna åberopas aktstycket såsom bevis för tyska patrullers
öfverskridande af Frankrikes gräns den 29 juli i exempelvis de sex
Oxford-historikernas bekanta — numera äfven till svenska öfversatta
— bok W hy we are ät war. Det kan i detta sammanhang
förtjäna anmärkas, att enligt hvad Hasenclever uppvisar i sitt arbete
Die Orientalische Frage in den Jahrén 1838—1841 (utkommen
på våren 1914) i den engelska blåboken om den orientaliska frågan
ankomsten af en viktig depesch från Wien af genomskinliga skäl
postdaterats tre dagar.
Med det sagda skall ingalunda förnekas, att de utgifna
aktpublikationerna bringa ett stort och värdefullt historiskt material, värdefullt
särskildt när uppgifterna kunna kontrolleras genom jämförande studier
i de olika publikationerna eller genom indragande af på annat sätt
vunna upplysningar. Afsikten har blott varit att framhålla, huru
svårt det är för en samtida forskare, om än så skarpsinnig och
opartisk, att äfven i de viktigaste punker komma längre än till ett non
liquet och klargöra »wie es eigentlich gewesen». Men det är ju
enligt Ranke historikerns uppgift.
Bland de ekonomiska katastrofer, som enligt
genom-skådarne af Europas synvilla borde förhindra hvarje
tanke på krig, var också den ofantliga arbetslöshet, hvilken måste
uppkomma i de krigförande länderna. Krigsutbrottet och dess
omedelbara följder kommo också arbetslöshetsprocenten att skjuta högst
väsentligt i höjden i de båda krigförande länder, där denna fråga
varit föremål för det största intresset, nämligen Tyskland och England.
Allt eftersom kriget fortfor och dess verkningar blefvo mera
skönjbara, förbättrades emellertid förhållandena månad efter månad på
arbetsmarknaden på ett sätt, som för de båda länderna till och med
gjorde det möjligt att åberopa arbetslöshetsstatistiken såsom
vittnesbörd om den blomstrande ekonomi, hvilken till sist i detta krig borde
hemföra segerkransen.
I England hade juli månad börjat visa försämringar på
arbetsmarknaden inom metall- och textilindustrierna, ett tecken till den
allmänt, äfven hos oss, inträdda nedgången i konjunkturerna.
Krigsutbrottet i början af augusti förorsakade en omedelbar och stark
minskning i arbetstillgången, hvilken återspeglade sig däri, att
procenttalet arbetslösa fackföreningsmedlemmar steg från 2,8 utan
afbrott till 7,1 %\ hvartill kommo betydande förkortningar af arbetstiden’
Under de följande månaderna förbättrades emellertid oafbrutet
ställningen på arbetsmarknaden — ofvannämnda procenttal utgjorde för
juli 2,8, augusti 7,1, september 5,9, oktober 4,4, november 2,9,
december 2,5 % — så att vid årsskiftet procenttalet arbetslösa
fackföreningsmedlemmar faktiskt var lägre än vid slutet af 1913. Inom bomulls-
Arbetslösheten
oeh kriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
