Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Arbetslösheten och kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 DAGENS FRÅGOR
industrien rädde fortfarande mindre lifaktighet, men inom andra
näringar, särskildt dem som arbetade på leveranser till kronan, klagades
öfver brist på arbetskraft. Den tyska arbetslöshetsstatistiken visar
en fullkomligt likartad utveckling. Här utgjorde procenttalet
arbetslösa fackföreningsmedlemmar vid slutet af juli 2,9. Efter krigets
första månad hade detta ökats till 22,4 men föll till 15,7 i september,
10,9 i oktober, 8,2 i november och 7,2 i december. Den förbättring
på arbetsmarknaden, som inträdde i september, fortsatte sålunda
alltjämt månad för månad. Också i Tyskland framhålles att särskildt
industrier, som nu leverera till kronan, äro betydligt mera upptagna
än normalt och att andra näringsgrenar rönt påverkan af dessa och
i sin tur ökat behofvet af arbetskraft.
Såsom bevismedel för ekonomisk öfverlägsenhet äro emellertid
dessa siffror synnerligen otjänliga, då de ju visa att alldeles samma
utveckling ägt rum i båda de konkurrerande länderna. I England
har man visserligen, med den fördomsfrihet i fråga om statistikens
användning, som man där synes räkna till de öfriga under detta
krig tillåtliga »krigslisterna» och som närmast påminner om den
berömda komparationen »lies, damned lies and statistics», velat direkt
jämföra de båda ländernas arbetslöshetsprocenter, något som i
betraktande af materialets kända ojämförbarhet väl dock knappast kan
räkna på någon framgång.
Om arbetslöshetsstatistiken under kriget sålunda icke visar något
beträffande det ena eller andra landets ekonomiska öfverlägsenhet,
lämnar den däremot ett annat resultat af kanske lika stort intresse.
Den visar nämligen, att utvecklingen blifvit rakt motsatt den väntade;
i de krigförande länderna har arbetslösheten allt mera minskats under
krigets fortskridande, och krigets följder på detta område ha ej ens
någonsin kunnat mäta sig med en vanlig, normal depressionstids
verkningar.
Äfven i vårt land, som ju än så länge endast indirekt tberöres af
kriget, har förhållandet varit i mycket detsamma. Efter att ha
lidit ganska allvarligt afbräck under, krigets början —procenttalet
arbetslösa fackföreningsmedlemmar steg från 3,1 den l juli och 3,0 den l
augusti till 8,1 den l september — började flertalet industrier återigen
småningom återhämta sig, så att driften i allmänhet under slutet
af oktober månad erhöll normal omfattning. Järnbruken ledo redan
långt innan krigsutbrottet af den påbörjade lågkonjunkturen, hvartill
kom den svåra bristen på driftvatten, som dock sedermera delvis
öfvervunnits. Under december månad har emellertid lifaktigheten
inom järnhandteringen blifvit betydligt större och arbetstillgången
alltmera ökats. Byggnadsverksamheten och af denna beroende
industrier ha varit särskildt hårdt påfrestade, men äfven här väntade
oberoende af kriget stagnation; och slutligen har tobaksindustrien på grund
af statsmakternas åtgärder företagit såväl inskränkningar i arbetstiden
som afskedande af arbetare och arbeterskor i stor utsträckning. Äfven
om man medräknar den arbetslöshet, som på grund af helt annat
än krigets verkningar nått ett särskildt stort omfång i år, får man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
