Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Ryssland och Atlanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 DAGENS FRÅGOR
För någon tid sedan meddelades, att anslag lämnats för hastig
undersökning af åtgärder för fortsättande af den under byggnad
varande banan Petrozavodsk—Kem till isfri hamn på Murmankusten,
närmast då Alexandrovsk. Det är nämligen så, att ingen afgörande
trafikförbättring är att ernå genom uppsökande af andra hamnplatser
vid Hvita hafvet, vare sig genom en ifrågasatt förflyttning af
Archan-gels hamn närmare hafvet till orten Lapominska eller genom
utnyttjande af Kem. Äfven med användande af kraftig isbrytarhjälp
förblir dock sjöfarten stängd under ett par månader af året.
Dessutom tillkomma ju alla de obehag och svårigheter vägen kring
norska och murmanska kusterna och genom Hvita hafvet erbjuder.
Närmare världshafven och ständigt isfria finnas ju däremot — som
den yttersta fortsättningen österut af serien ypperliga norska hamnar
och inbjudande fjordar, Narvik, Lyngen och Varanger — inom rysk
gräns Alexandrovsk och andra hamnar på eller invid Fiskarhalfön,
som t. ex. Jekaterinenport, således i samma trakt som det en
gång så betydande Kola. Det är emellertid i hög grad betydande
afstånd liksom dålig terräng det här gäller att öfvervinna.
Redan den för tillfredsställande trafikförhållanden på banan till
Archangel nödvändiga ombyggnaden till rysk normalspårighet på
1,524 mm. representerar ett i arbetskraft och tid mycket kräfvande
byggande från Vologda norrut längs 700 km., hvilket under
åratal skulle reducera banans nuvarande trafikförmåga till nästan ingen.
Linjen Petrozavodsk—Sorozkaja eller Kem är ungefär 350 km.
lång och utmynnar i en skyddad vik af Hvita hafvet, hvilket
betyder sämre isförhållanden än vid Archangel. Byggandet kräfver
åratal. Fortsättandet till Alexandrovsk innebär ytterligare 650 km.,
hvarvid ju isfri hamn nås — men först efter flere års arbete.
En äfvenledes diskuterad linje Kajana—Kem, således med
utgångspunkt från det finska järnvägsnätet, belöper sig till 400 km. i svår
terräng. Lika lång vore en annan dylik linje Rovaniemi—Kantalaks.
En annan ifrågasatt linje af särskildt intresse Rovaniemi—Sodankylä
—Enare—Norra Ishafvet skulle draga 600 kilometer och nå ständigt
isfri hamn på ryskt område, men också i sin något egendomliga
tracé passera synnerligen nära det ypperliga hamnområdet i
Varan-gerfjorden. Byggnadstiden vore naturligtvis flerårig.
Andra och kortare förbindelseleder erbjuda sig ju, om de utläggas
utan hänsyn till befintliga statsgränser, så som skedde vid den
östligaste ändan af det ryska järnvägsnätet när det gällde att nå
bekvämare förbindelser med de ostasiatiska vattnen än hvad Vladivostok
erbjöd. Rovaniemi—Kittilä—Enontekis—Lyngenfjord representerar
450 km., Rovaniemi—Kittilä—Kolari—Jukkasjärvi—Kiruna blott 350
kms nybyggnad på vägen till Narvik — naturligtvis äfven den
kräfvande åratal. Jämförelsevis må nämnas, att den provisoriska och
som vi veta redan reparation kräfvande banan Torneå—Karungi på
omkr. 30 km. drog minst ett par månader, utan att däri ingick
brobyggnad öfver Torne älf.
Sådant är det läge, naturförhållandena och existerande statsgränser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
