Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3
- Dagens frågor
- Ryssland och Atlanten
- Det dagliga brödet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skapa. De stora vidder af mestadels tundreartad terräng, genomdragen
af många vattendrag som måste öfverträdas under svåra tekniska
betingelser, usla landtförbindelser under ett sådant banbyggnadsarbete
— dessa faktorer samverka till att göra det omöjligt för Ryssland
att inom kort tid nå ett afsevärdt förbättradt läge. Tydligt är därför
att hela det problem, som här beröres, kommer att väsentligen kvarstå
efter kriget. — Hvad detta innebär för de nordiska staterna borde
ej behöfva framhållas.
Det dagliga brödet.
Kort efter krigets utbrott sammanträdde på initiativ af
Berlins handelshögskolas rektor, juris professor Eltzbacher,
ett antal af Tysklands främste sakkunnige på
näringsproblemets vidt skilda områden; och i slutet af år 1914 kunde deras
enhetliga förslag offentliggöras under titeln Die deutsche
Volksernährung und der englische Aushungerungsplan (Braunschweig,
Vieweg; 196 sid.; 1 mark). Den ovanligt fängslande boken väckte
genast stor uppmärksamhet både inom och utom Tyskland; och numera
har vårt lands främste näringsfysiolog, professor Olof Hammarsten,
i ett föredrag Om folknäringsfrågan i Tyskland under kriget
(Upsala, Berling; 21 sid.) gjort svensk publik tjänsten att meddela
hufvudresultaten af den tyska undersökningen, bekräftad af hans egen
stora auktoritet. Prof. Hammarsten slutar med några mycket
berättigade ord om det tyska arbetet såsom vittnesbörd »om en klok
förtänksamhet och om en planmässighet, mångsidighet och grundlighet
i undersökningen, hvilka äro värda vår beundran» och understryker
äfven huru mycket vi här i Sverige ha att lära däraf. Såväl den
svenska skriftens lätt tillgängliga karaktär som den uppmärksamhet
saken fått i tidningarna gör ett utförligare referat här öfverflödigt,
men hufvudpunkterna må meddelas som utgångspunkt för en kort
fristående analys af problemet.
Tyska folkets behof af de tre hufvudsakliga näringsämnena
ägghvita, fett och kolhydrat omräknas först under ett (med hänsyn till
energibehofvet) i värmevärde, s. k. kalorier; därefter fastställes
behofvet af ägghvita för sig själft, på den grund att ägghvita utöfver sin
uppgift som energikälla äfven har att tjäna som byggnadsmaterial
för kroppen och i denna egenskap icke kan ersättas af de två andra
näringsämnena. Sedan det fysiologiska (eller strängt taget hygieniska)
behofvet sålunda fastställts, undersökes för det andra den faktiska,
normala åtgången af dessa näringsämnen, hvilken är långt större än
det hygieniska minimum. Sedan blir tredje steget att se till, hur
mycket af näringsämnen som återstår för Tyskland vid en fullständig
afspärrning. Skillnaden mellan de två första summorna å sin sida
och den tredje summan å sin sida anger bristen; och
undersökningens hufvudsyfte är att visa hur denna skall täckas. Resultatet —
den fjärde och sista summan — visar, hur tyska folket kan stå sig
inför en — väl att märka icke tillfällig utan i obegränsad tid fortsatt
— afspärrning. De fyra raderna slutsummor må här meddelas:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:38 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1915/0241.html
