Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Under världskriget och därefter. Af Carl Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och speciellt de små nationaliteternas svurna förkämpar, det
är en åskådning, som får betecknas allra minst mycket
troskyldig. Naturligtvis, engelsmannen vore icke den genom
seklers rutin fulländade politiske aktören, om han
försummat att med en patetisk gest svepa kring sig den ädelmodets
mantel, som tyskarnes invasion i Belgien direkt kastade för
hans fötter. Men den som känner brittisk regie lär knappast
vilja garantera, att han icke med samma moraliska patos
ehuru själfklart texten lämpligen förändrad skulle axlat den
internationella hederstogan, därest omständigheterna föranledt
honom och hans allierade att som de första beträda belgisk
mark. Med hvilken utomordentlig hänsynsfullhet man från
den sidan behandlar en s. k. liten stats speciella intressen,
därom kan ett närmare studium af låt oss säga Portugals
förhållanden lämna mycket värdefulla upplysningar. Det kan
väl ock betraktas som axiomatiskt, att om ententemakternas
kanoner måst från nejden af Strassburg eller Köln bortdrifva
en lika energiskt fastbiten fiende, som den tyskarne haft att
göra med vid Rheims, så hade vådan för ärevördiga kyrkliga
byggnader inte varit mindre därstädes. Och ej minst, man
bör kunna vara ense därom, att den systematiska
misshandlingen af sjörätten bedrifves lika skrupelfritt från båda sidor:
om tillfälligtvis endera parten därvidlag är något uns mera
tillmöteskommande mot de hundsfotterade neutralas önskningar,
torde det icke möta några oöfverstigliga hinder att spåra upp
de mycket reella skäl, som motivera denna lilla glimt af
omtanke för folkrättsliga principer. Vi få taga saken, som den
är, att bägge de stridande fullfölja kampen hänsynslöst, så
långt de anse det utan risk för sina specialintressen kunna
ske. Men står detta fast, då har också den allramest neutrala
stat skyldighet att klargöra för sig, hvart dess intressen
hänvisa — casu eveniente, om neutralitetens bevarande skulle
visa sig omöjligt.
Enhvar, som här i Sverige genomlefde den skickelsedigra
första augustiveckan i året 1914, kan vitsorda, att onsdagen
den 5 medförde en djup skakning i den allmänna
uppfattningen. Vår neutralitetshåg var lika fast före som efter den
dagen, hvilken bragte budskapet om Englands inträdande i
kriget. Men Englands inträde icke bara gjorde striden mera
oviss utan framför allt förryckte kampens linjer, gaf åt kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
