Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Det svenska statsregleringsarbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 DAGENS FRÅGOR
komma på kamrarnas bord, och då lär nog debatten återupptagas.
Motionären klagar öfver bristande planmässighet och enhetlighet i
Riksdagens budgelbehandling och anmärker särskildt, att de sista
afslutande betänkandena däröfver — Bevillningsutskottets öfver
statsverkets extra ordinarie inkomster och Statsutskottets öfver
statsregleringen i dess helhet — ofta behandlas först sedan flertalet
riksdagsmän lämnat riksdagen, och till på köpet i oriktig ordning, i det att
inkomsterna bestämmas, innan samtliga utgifter slutgiltigt fastställts.
Som exempel på de betänkliga följderna af det sistnämnda
uppgifver han skatter, som så till vida kunde sägas ha blifvit till
genom ett misstag, att man vid beslutets fattande trodde sig böra
räkna med en brist i budgeten, hvilken senare under riksdagen visade
sig vara obefintlig; bristen måste därför på nytt tillskapas genom
sänkningar i beräkningen af andra statsinkomster — en öfverdrifven
men ej alldeles oriktig framställning. Motionären önskar också större
samband mellan Riksdagen och Riksgäldskontoret i fråga om
användande af lånemedel för vissa statsutgifter och jämväl större officiell
samverkan mellan regering och riksdag under statsregleringsarbetets
fortgång i utskotten. Vid sidan af hvad han i sistnämnda hänseende
yrkar, hvilket är vardt uppmärksamhet men i detta sammanhang må
lämnas åsido, framställes förslagsvis såsom botemedel för de
öfver-klagade olägenheterna dels att statsregleringsarbetet under riksdagens
fortgång skulle göras till föremål för allenast provisoriska beslut,
hvilka först vid riksdagens slut skulle efterträdas af definitiva, dels
att då för beredande af denna slutliga budgetsbehandling skulle
organiseras ett särskildt nytt utskott, ett budgetsutskott.
I och för sig förtjäna vissa af motionärens anmärkningar afgjordt
beaktande, ty Riksdagens budgetbehandling lämnar åtskilligt öfrigt att
önska. Men man har det intrycket, att bakom motionärens
föreställningar skymta tankebilder, hämtade från andra länders budgetbehandling.
Klart är också, att där statsregleringen uteslutande eller företrädesvis
är blott den ena kammarens sak, där utskottsbehandlingen alltså ej är
gemensam för kamrarna och där medkammarens votum antingen är
obehöfligt eller inhämtas först sedan den nedre kammaren har sitt
budgetförslag färdigt, där kunna helt andra former användas än hos
oss. Med det för vårt riksdagsskick karakteristiska — kamrarnas
principiella likställighet, budgetärendenas samtidiga behandling i båda
kamrarna och deras förberedande i för båda kamrarna gemensamma
utskott — passar däremot motionärens skisserade plan illa i stycket.
Hans förslag i fråga om de provisoriska besluten och det nya
budgetsutskottet äro därför ingenting att reflektera på. Det säger sig
själft, att provisoriska beslut, som under ett senare skede af
riksdagen åter kunde upprifvas, ej blott skulle föranleda en ändlös
dubbelbehandling, utan ock bringa det hela i osäkerhet och förvirring —
man tanke sig exempelvis beslut om en tullförhöjning fattadt
provisoriskt. Systemet passar ej heller tillsammans med våra gemensamma
voteringar. Ett upprepande af alla specialvoteringarna skulle därvid
just leda till den stora förvirringen; vore åter afsikten att arrangera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
