- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1915 /
299

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Det svenska statsregleringsarbetet - Det personliga i riksdagshistorien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DAGENS FRÅGOR 299

en slutvotering om hela budgeten i klump, så skulle detta kunna totalt
förrycka kamrarnas inbördes ställning. I stället för beslut i det ena
eller andra sakspörsmålet skulle det nämligen därvid blifva fråga om
hela budgetens vara eller icke vara, en position, där kamrarnas
likställighet lätt äfventyrädes. Vårt nuvarande system garanterar då i
vida högre grad en saklig behandling af hvarje särskildt inkomst- och
utgiftsspörsmål efter dess egen natur. Men äro de provisoriska
besluten oanvändbara, så blir »budgetsutskottet» en ganska öfverflödig
apparat, i synnerhet då man inom det nuvarande utskottsväsendets
ram har möjligheter till både formellt och informellt samarbete
mellan utskotten. Genom en på grundval häraf bestämd ordning för
de olika frågornas framläggande inför plena borde, vill det synas,
de nuvarande olägenheterna kunna afhjälpas.

Detta blir ännu mer sannolikt då man betänker, att
utgångspunkten för Riksdagens hela budgetbehandling utgör ett redan uppgjordt
förslag till riksstat, nämligen »Kungl. Maj:ts nådiga proposition till
Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof» —
statsverkspropositionen. I denna äro ej inkomster behandlade för sig och
utgifter för sig, utan inkomst- och utgiftssidorna bragta till samma
slutsumma. Riksdagens detaljbeslut rörande såväl inkomster som
utgifter böra därför ses ur synpunkten af bifall till eller ändringar i
detta enhetliga förslag och äro alltså i normala fall icke så lösryckta
ur sitt sammanhang, som man genom en något okritisk läsning af
motionen kunde komma att förmoda. Det är helt enkelt icke
meningen, att riksdagen skall gå och göra en helt ny budget utan
hänsyn till statsverkspropositionen; och man känner sig därför tveksam
beträffande lämpligheten att skapa organ för ett arbete i dylik
riktning. Det förefaller som sagdt icke otänkbart, att utskotten med
god vilja skulle kunna utan konstitutionella förändringar sörja för
en organisk inpassning i budgeten af fullt så stora ändringar i
statsverkspropositionen, som utan olägenhet kunna vidtagas på Riksdagens
initiativ. Om sedan riksdagsmännens flertal är när- eller frånvarande
vid riksstatens slutliga fastställande, förefaller icke vara särskildt
betydelsefullt; den stora mängden folkrepresentanter saknar i hvad fall
som helst omdöme i och intresse för en fråga af denna art.

Diskussionen om »parlamentarism och
regeringsbildande» går nu friskt på inom vänsterleden, som
om intet världskrig med alla dess vidtutseende komplikationer stört
våra inre politiska linjer. För att nu kunna tillmäta våra
riksdagsrepresentanter den höga betydelse, att endast partiställningen inom
deras led skall få afgöra den svenska ministärens sammansättning,
måste nian utom åtskilligt annat gifvetvis kräfva, att en upphöjd
saklig objektivitet karakteriserar deras görande och låtande. Att
det kanske ändå brister något på den punkten, torde efterföljande
småepisoder upplysa.

För något antal år sedan råkade en lasarettsdirektion i landsorten
i strid med sjukhusets öfverläkare om dennes rätt till privatpraktik.

Det personliga i
riksdagshistorien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1915/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free