Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - »Lysande oegennytta»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 373
terna». Den 19 m&rs gick Burian principiellt in därpå — en ny
tysk påtryckning skymtar i akterna — och Sonnino afgaf den 23 mars
en liknande förklaring, dock åtföljd af det förbehållet, att han, »så
länge den preliminära frågan var olöst», icke var i tillfälle att
formulera några önskningar», utan blott att emottaga Burians förslag.
Följande dag gaf Burian efter äfven i denna icke oviktiga punkt och
utlofvade »ett konkret förslag med det snaraste».
Redan två dagar senare, den 27 mars, öfverlämnade Burian till
hertigen af Avarna sitt första »konkretiserade» anbud. Det ställde i
utsikt afträdande af »territorier i södra Tyrolen med inbegripande
af Trient» utan att i detalj ingå på den nya gränslinjen; Italien skulle
som motprestation ge Österrike full handlingsfrihet på Balkan med
afstående på förhand från ytterligare kompensationskraf. Som
vän-tadt var, förklarade Sonnino anbudet vara alldeles otillräckligt, och
han fortfor att föraktligt tala om »en landremsa i Tyrolen», äfven
sedan Burian den l april specificerat anbudet och uppräknat de
distrikt man i Wien var beredd att afstå (Trento, Rovereto, Riva,
Tione m. m. och Adiges dal upp t. o. m. Lavis). Först den 10 april
— äfven italienarna dröjde ibland — kom ändtligen Sonninos
motförslag, Italiens första preciserade kraf. Däri kräfdes Trentino enligt
1811 års gränser (upp till Bozen och Klausen med trakter, där
befolkningen var tysktalande) samt vidare Isonzo-området med Görz,
Curzolariöarna vid Dalmatiens kust (med slavisk befolkning) samt
Triests förvandling till en af Österrike helt oberoende fristat, till
hvilken ingendera partens trupper skulle få tillträde. Krafven
innefattade omedelbart afträdande af de begärda områdena och
utrymning af Triest, hemsändande af de soldater, som voro från dessa
landsdelar, Valona och Saseno med område under full suveränitet
samt fullständig österrikisk désintéressement i fråga om Albanien. De
afträdda områdenas andel i statsskulden skulle af Italien gäldas med
200 millioner lire, och motprestationen skulle vara »fullständig
neutralitet» under kriget och afstående under samma tid af alla
kompensationskraf enligt art. VII, mot att Österrike å sin sida afstod från
kompensation för Tolföarnas besättande. Den 16 april följde Burians
motförslag, som utsträckte afträdelserna i Trentino (upp till Salurno
och Adige), men i öfrigt betecknade nästan alla de italienska krafven
som oantagliga. Den föreslagna Isonzogränsen betecknades som
strategiskt omöjlig, Triest vore som utfartshamn oundgängligt för
monarkien och kunde för öfrigt ej bestå som fristat, i Albanien kunde
intet ändras utan garantimakternas samtycke o. s. v. Å ömse sidor
tänkte man sig emellertid nog modifikationer i den ståndpunkt man
först intagit, och under de närmaste veckorna företogos på båda
hållen trefvande manövrer för att utleta den andra partens verkliga
mening. Det skulle föra för långt att följa alla dessa krumbukter.
Vare det nog sagdt, att Italien visade sig obevekligt i fråga om
af-trädelsernas ögonblickliga verkställande, Österrike orubbligt, när det
gällde de strategiskt viktiga öarna, suveräniteten öfver Triest och
bevarandet af Trentino och Isonzo-området till fredsslutet. Däremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
