Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Sveriges ekonomiska oberoende. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drifva sig till sådana förnedrande och svensk statsmakt
undergräfvande kontrakt med en främmande makts
representanter, som norska tidningar publicerat såsom ingångna af
norska köpmän. En del af innehållet i dessa kontrakt,
såsom t. ex. åtagande af förpliktelser rörande sådana varor, som
alls ej beröras af den handel den främmande makten
behärskar, äro direkt lånade från vissa amerikanska trusters
mest allmänt utdömda och i Amerika straffbara metoder;
annat, såsom skattskyldighet för betalande af utländsk
kontroll af de ifrågavarande företagens böcker och brefväxling,
tangerar ganska nära utländskt herravälde inom landet. Det
synes vara skäl att, om intet annat hjälper, i god tid tänka
på lagstiftning mot dylika åtgärder genom riksdagens
medverkan.
Utöfver detta kan det löna sig att något närmare skärskåda
en annan sida af problemet Sveriges ekonomiska oberoende
och ett af mera varaktig räckvidd, nämligen vårt
handelspolitiska läge efter krigets en gång förestående slut, nu antaget
att vi ej dessförinnan komma med i hvirfveln.
Verkliga förhållandet är, att de kämpande på båda sidor
förlorat all besinning på många punkter och icke minst på
många ekonomiska. Detta är icke egentligen öfverraskande;
men frågan är, hur mycket af besinningen som kan väntas
återkomma något så när snart efter fredsslutet. Som det nu
är, har man intrycket, att många människor på båda sidor
alldeles förbise nödvändigheten af att kriget i sinom tid
efterföljes af en modus vivendi i bokstaflig mening, d. v. s.
ett i sak och ej blott till namnet fredligt tillstånd mellan de
forna fienderna. Att man i Tyskland hoppas och väntar
exempelvis att få slut på den stora internationella
clearing-organisation med London som medelpunkt (»rembours på
London»), hvilken fortfarande existerar i afseende på flertalet
transmarina handelsaffärer, är mindre att förundra sig öfver
och utgör heller intet hinder för en förnuftig fredsekonomi,
äfven om man efter min mening kan känna sig ganska
tveksam, huruvida förstörelsen af ett utmärkt »världsekonomiskt»
maskineri kompenseras genom att man afskaffat en
förutsättning, och ej den viktigaste, för Englands obestridliga
kommersiella våldsåtgärder. Detsamma gäller i alla hänseenden
om de engelska förhoppningarna att göra slut på tysk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
