Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Polemiken om krigsutbrottets förhistoria. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418 VERNER SÖDERBERG
»inringningspolitik». Åt det tyska kränkandet af Belgiens
neutralitet inrymmer han afgörande betydelse för Englands
ställning till kriget, men han lägger ej hufvudvikten vid de
populära folkrättslig-moraliska grunderna utan vid intressehänsynen.
»Försvaret af Nederländerna mot anfall från någon stormakt
är det mest framträdande och konsekventa draget i brittisk
utrikespolitik från Edward I:s till George V:s dagar», från
engelsmännens första betydande sjöslag, vid Sluys 1337, till Waterloo
1815 och krigsförklaringen mot Tyskland 99 år därefter. Allra
sist förirrar sig den eljest så försiktige historikern in på rätt
egendomliga profetior om krigets antagliga resultat. Han
förutspår åt Haagtribunalet betydligt ökad kompetens och hoppas,
att hvad Heliga alliansens monarker förgäfves eftertraktade —
fredligt biläggande af de mellanfolkliga konflikterna — skall
kunna lyckas för »alla nationers samlade klokhet» i en vidgad
och stärkt areopag. I samband därmed erkänner Holland Rose
tyskarnas expansionsbehof under folkmängdstillväxtens tryck;
han tar emellertid för gifvet, att »framtida intelligentare och
fredligare tyskar» utan svårighet genom »mänsklighetens utslag»
skola vid behof erhålla »delar af Mindre Asien, Mesopotamien
och Syd-Brasilien». Man finner däraf, att denne engelske
historiker är lika fri från vulgär germanofobi som förvånande
tillgänglig för utopiska föreställningar om hvad ett efter freden
upprättadt »Council of Nations» i idealisk folksämja skall kunna
genomföra.
J. W. HEADLAMS ofvan omtalade arbete om »de 12 dagarnas
historia» är det hittills mest betydande bidrag, som från engelsk
sida lämnats till den vetenskapliga krigslitteraturen. Hans arbete
tager formen af en samvetsgrann komparativ sammanställning
af de många kulörta böckernas officiella material. På opartiskhet
gör, som förut nämnts, författaren ej anspråk, men hans
vetenskapligt lugna och moderata läggning framträder sympatiskt i
följande försäkran: »Äfven om jag icke är opartisk, så har jag
dock ej skrifvit ett enda ord, som jag ej tror vara sant. Hade
jag under arbetets lopp funnit, att resultatet skulle bli
oförmånligt för den brittiska sakens heder och rättvisa, så skulle
jag ha tagit det enda parti, som i så fall vore möjligt och
hållit mig tyst, tills kriget var öfver.»
Headlams bok har haft två föregångare: Oxfordhistorikernas
till svenska öfversatta ytliga propagandaskrift Why we are ät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
