Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteratur - Swedenborg i ny belysning. Af O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432 LITTERATUR
af den ledtråd, som han trott sig fmna i korrespondensläran, komma
den religiösa sanningen på spåren. Både för hans bibeltolkning och
för hans uppfattning af andevärlden kommer korrespondensläran af
denna anledning att få en genomgripande betydelse; det är därför
särskildt viktigt att fastslå, att han redan flera år innan han på
öfvernaturlig väg kallats att för sin samtid tolka Skriftens rätta
mening af egen kraft börjat slå in på en bana, som helt naturligt
måste komma att leda honom till en mystisk och kabbalistisk
bibel-exeges. För hvar och en, som söker fatta kontinuiteten i
Swedenborgs filosofiska utvecklingsgång, är detta ett faktum af den allra
största betydelse.
Det kan sålunda genom Lamms undersökningar anses fastslaget,
att Swedenborg redan före den period af sitt lif, då han började få
sina visioner och öfvergick från ett vetenskapligt till ett teosofiskt
åskådningssätt, i allt väsentligt redan utbildat det system som
sedermera skulle komma att bilda bakgrunden för hans nya religiösa
förkunnelse. I den år 1741 författade skriften Clavis hieroglyphica
ar-canorum naturalium et spiritualium, där han för första gången
framställer korrespondensläran i genomförd form, finner man sålunda, att
han ifrigt sysselsatt sig med möjligheten af att intränga i
andevärldens hemligheter och med hjälp af den symboliska metoden
uppfatta gudomens rätta väsen. Men för att bringa dessa tankar till
utformning och göra deras innehåll i religiöst hänseende
fruktbringande kräfdes det en ännu kraftigare impuls, och denna kom under
åren 1744—45 genom den djupgående religiösa kris, som Swedenborg
då genomgick och hvars afspegling vi finna i den bekanta, af
Klemming utgifna drömdagboken.
De erfarenheter, hvarom denna dagbok bär vittne, äro mer än
tillräckliga för att öfvertyga oss om, att Swedenborg under den tid då
krisen varade lefvat i ett tillstånd af feberaktig extas, afbruten af
mellanperioder af den djupaste psykiska depression, föranledd af
religiösa tvifvel och själfförebråelser. Alla försök att i apologetiskt
syfte omtolka dagbokens yttranden och öfverskyla dess patologiska
karaktär måste utan vidare afvisas som fullständigt förfelade. Lamm,
som klart uppfattat detta och som därför utan tvekan gripit
problemet i dess centralpunkt, har med stöd af en omfattande
beläsenhet i den psykologiska och psykiatriska litteraturen sökt förklara
sammanhanget i denna Swedenborgs krisperiod och klarlägga dess
betydelse för hans framtida utveckling. Hvad beträffar de moment i
denna framställning, som falla inom den rena ps3^kiatriens område,
så saknar författaren till dessa rader kompetens att bedöma dem;
äfven om här skulle vara ett eller annat att ändra och tillfoga, så
kvarstår emellertid alltid som ett faktum, att hvarje kommande
behandling af ämnet i principiellt hänseende måste ansluta sig till
den metod, som Lamm här användt. Det måste med bestämdhet
pointeras, att det ofta upprepade talet om Swedenborgs själsliga
desorganisation, äfven antaget att det genom psykiatriska
undersökningar skulle kunna göras sannolikt, icke har någon afgörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
