Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Kyrkomötet - Franska stämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR Ul
protest riktar sig hufvudsakligen mot de bestämmelser i lagen,
hvarigenom trolofning och lysning förlora sin rättsligt bindande karaktär
annat än i ekonomiskt hänseende, vidare, för att anföra protestens
egna ord, däremot, »att äktenskapet allt för lätt kan upplösas och
särskildt att äktenskapsbrott kan begagnas såsom rättsgrund för nytt
äktenskap; samt att staten ålägger kyrkans tjänare att förrätta vigsel
äfven i sådana fall, då de såsom Kristi tjänare anse sig urståndsatta
att göra det.»
Ännu andra frågor kunna tänkas komma före, såsom ny ordning
för ärkebiskopsval med tillförsäkran af större inflytande på
valutgången åt ärkestiftets prästerskap; vidare förslag om nya
bestämmelser för kompetens till lektorat i kristendom med sänkande af de
nu onödigt höga och för rekryteringen rent af äfventyrliga
kompetensfordringarna o. s. v. Men äfven dem förutan hvilar på 1915 års
kyrkomöte en arbetsbörda, som synes tung nog.
Det lär väl vid det här laget finnas tämligen få ibland oss,
som icke direkt eller indirekt haft känning af den
våldsamma pressagitation, som samtliga de i världskriget invecklade
makterna igångsatt i syfte att vinna de neutrala makternas sympatier
och beröfva sina motståndare hvarje skymt af heder och ära. Men
fastän vederbörande olika länders pressombud i regeln ingalunda
sparat på argumenten utan tvärt om efter bästa förstånd färglagt
sina framställningar så kraftigt som möjligt, torde deras
ansträngningar dock, åtminstone hos den mera kritiskt anlagda delen af
allmänheten, knappast hafva åstadkommit önskad effekt. I hufvudsak
beror väl detta därpå, att majoriteten af författare i hithörande ämnen
icke står på en sådan nivå, att man känner sig skyldig att tillmäta
deras ord och uttalanden någon särskildt stor auktoritet; hvad
Rheinisch-Westfälische Zeitung säger om fransmännen kan man lämna åt sitt
värde lika saklöst som Le Gaulois’ åsikter om den tyska kulturen.
Större betydelse har det emellertid, då man i den stora diskussionen
de kämpande nationerna emellan möter några bland samtidens främsta
namn, till hvilkas ord man under lugnare dagar vant sig att lyssna
med mer än vanlig uppmärksamhet. I dylika fall kan det ha sitt
stora intresse att för ett ögonblick ägna deras uttalanden en litet
närmare undersökning.
Ett verk, som med skäl kan räknas till den sistnämnda kategorien
af arbeten, är Maurice Barres’ för någon tid sedan publicerade och
redan i sin tionde upplaga utkomna bok L’åme fråncaise et la
guerre: L’union sacrée. (Paris, Emile-Paul fréres 1915, 393 sid.,
8:0, pris fr. 3: 50. Innehållet utgöres af artiklar, som tidigare
offentliggjorts i Echo de Paris.) Dess författare intog som bekant under
de år, som närmast föregingo krigsutbrottet, en ytterst bemärkt och
framskjuten ställning inom den franska nationalismen, bland hvars
skapare han för öfrigt vid sidan af Derouléde med skäl kan
inrangeras; och genom det utomordentligt vidtgående inflytande, som han
utöfvade särskildt på den intelligentare delen af den uppväxande
31. Svensk Tidskrift 1915.
Franska
stämningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
