Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Ögonblickets krigshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 455
delseförloppet och sina med stor omsorg utarbetade
sammanställningar af arméindelningarna vid olika tidpunkter mera direkt till
fackmännen, för hvilka de torde utgöra det värdefullaste af hvad som
hittills framkommit i detta afseende. Kapten af Wirséns bok söker
däremot att för en större läsekrets mera populärt klargöra
innebörden af den tilländalupna delen af kriget. Skildringen af
krigshändelserna löper här flott fram utan — för det åsyftade ändamålet —
onödig barlast af detalj uppgifter i form af kårnummer m. m.; och
orsakssammanhanget är fylligare framställdt, dock alltid på ett enkelt,
äfven för lekmannen lättfattligt sätt.
Klart är att olika meningar kunna finnas beträffande riktigheten
af vissa delar af framställningen. Sådana finnas, särskildt då det
gäller handlingsmotiven, ännu rörande centrala händelser i ett af
historien så genomarbetadt fälttåg som fransk-tyska kriget 1870—71.
Som belysning af uppgiftens svårigheter men därmed också dess
lockande karaktär förtjäna några dylika dunkla punkter antydas.
Kapten af Wirsén framställer den tyska operationsplanen mot
Frankrike såsom gående ut på att söka tränga den franska hären
upp mot schweiziska gränsen. Det är dock äfven möjligt, att man
syftade något mindre långt. Den tyska krigsledningen torde nog ha
måst räkna med, att de franska arméerna om icke förr så i höjd
med Paris skulle återvinna den grad af operationsfrihet, som
erfordrades för att dirigera återtåget mot Loire. Omfattningen genom
Belgien skulle då hufvudsakligen ha tagit sikte på ett afgörande vid
gränsen, i det man knappast lär ha tilltrott den franska ledningen
det moraliska modet att utan afgörande strid utrymma stora och
viktiga delar af det egna landet. Hur svårt ett sådant beslut är?
belyses också på ett mycket egendomligt sätt af händelserna på tyska
ostfronten i augusti 1914, då det strategiskt ganska välmotiverade
beslutet att föra tyska ostarmén bakom Weichsellinjen omedelbart
föranledde befälsombyte vid armén ifråga, hvilket med den nya,
sedermera så frejdade chefen i spetsen blef inledningen till krigets kanske
största militära bragd — Tannenbergslaget.
Eit par moment i kriget, hvilka varit af stor betydelse, ha möjligen
trädt väl mycket tillbaka i kapten af Wirséns framställning. En af dem
hör till Marne-skedet på västfronten i början af september förra året.
Den lyckliga utgången af detta tillskrifves i den franska officiella
framställningen till stor del, att det lyckades Gastelnaus och Dubails
illa åtgångna och af detacheringar till hufvudarmén försvagade arméer
hålla Nancy och Mortagnellinjen mot kronprinsens af Bayern och v.
Heeringens våldsamma, ständigt förnyade anlopp. Striden om »la
grande couronne de Nancy» framhålles ofta såsom ett af den franska
arméns stoltaste minnen från detta krig.
Ett annat moment är af militärindustrien art. Till de orsaker,
som föranledde afbrytandet af alla större tyska offensivrörelser å
båda fronterna mot slutet af år 1914, torde böra läggas det hittills
föga uppmärksammade förhållandet, att centralmakterna vid denna
tid synas hafva genomgått en ganska allvarlig ammunitionskris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
